Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga, att ett rikt och mångskiftande fält finnes öppnat
för en monarks intressen.
Med ett personligt styrelsesätt mena vi, såsom av det
sagda framgår, ett sådant, då ett kungligt maktspråk
kan — inom de gränser som folkrepresentationens
uttryckligt fastställda rättigheter medgiva — bestämma
ärendenas gång, giva riktning åt regeringspolitiken. Men
försök till genomförande av detta styrelsesätt kunna i
praktiken te sig mycket växlande.
Det kan ske genom en kampregering, d. v. s.
monarken kan välja ministärer, vilka icke åtnjuta förtroende
av en parlamentarisk majoritet utan tvärtom stå i
stridsställning gent emot denna majoritet. En sådan
regering försöker då att genom uppbjudande av alla de
medel, som djärva grundlagstolkningar kunna sätta den
i händerna, styra landet emot folkviljan.
Men det är också möjligt, att monarken tager sin
ministär ur majoriteten och att han därefter det oaktat
vill till större eller mindre utsträckning söka genomföra
en personlig politik. I vår tid med dess utvecklade
politiska liv, dess press och allmänna opinion kan
emellertid näppeligen någon politik ens försökas, som ej är
befryndad med någon redan befintlig strömning, någon
politisk medborgargrupp, det må nu vara en majoritet
eller minoritet, en grupp med parlamentariska
försänkningar eller utan sådana. Skall därför en nutida monark
göra anspråk på att själv taga initiativ och träda fram
och leda, torde detta mycket sällan ske, utan att några
förbindelser redan förefinnas med en eller annan politisk
strömning och dess män. Då förekomma givetvis rådslag
men rådslag av helt annan natur än de, vilka
statsförfattningarna förutsätta och anbefalla. Rådgivarna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
