Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
giska metoder skulle räcka i Sverige, där den urgamla
självständigheten och de nya folkrörelserna har givit helt andra förutsättningar i
folkets allmänbildning, även om den ännu mest rört sig på andra
områden än dessa nya, som rör familjens vardagliga levnadskonst.
Bostadsprojekt är på samma sätt inte slutförda med att husen är
uppförda och statsanslaget utbetalt. Bostadsvanorna och
bostadsutnytt-jandet behöver också en folkbildningsstimulans. Det kanske mest
storslagna upplysningsarbetet göres dock på barnavårdens område. Igen
är det en byrå i ett washingtondepartement — återigen f. ö. med
kvinnlig chef, som dessutom liksom ännu en av de tre högsta kvinnliga
cheferna i Washington är svenska, Katharine Lenroot — som håller
allt i sin hand och som pumpar ut upplysningsmaterial över landet. Det
är bl. a. barnavårdsbroschyrer i både bilder och text i olika
svårighetsgrad för att var och en alltid skall finna något att låta sig nås av. De
olika staterna får sköta om distributionen; de mer progressiva ser till
att varje nybliven mor under den lata och mottagliga barnsängstiden
får en hel uppsättning material om barn.
Inte endast böcker används utan också material av en sort som mer
liknar väggalmanackor eller dagböcker, så att de skall komma till
kontinuerlig användning. Kroppsvården och mjölkblandningarna är inte
heller enbart förhärskande. Regeringsbyrån har t. ex. haft experter,
som tänkt ut klädmodeller som är billiga och pedagogiska, d. v. s. lätta
för barnet att snart nog självt manövrera. Vår överbetoning av det
kroppsliga i barnavården saknas; uppfostringsböcker finns också med
i uppsättningen, även de i olika grader från enklare till svårare. Den
även i Sverige kände dr Thom har författat några av de mest använda.
Det betyder något för att göra de amerikanska barnens miljö positiv
och fredad från uppfostringsvidskepelse, att en verklig fackauktoritet
också givits offentlig auktoritet att tala till hundratusentals föräldrar.
Varken författarhonoraren eller papperskostnaden kan naturligtvis vara
något hinder för dylik propaganda. Amerikanerna vet att verksamheten
är lönande i något som är mer värt än de småpengarna.
Samma pedagogiska biavsikt lyser fram överallt i socialvården. En
barnavårdscentral tar t. ex. inte endast emot mödrarna för konsultation
och ungarna för hälsokontroll; den gör också om ”väntrummet till
ett klassrum”, d. v. s. gör helt enkelt en liten studiecirkel under
sköterskans eller barnpsykologens ledning av dem som ändå skall infinna
sig ganska regelbundet.
Vördnaden för uppfostringsvärdena måste framstå som något av det
mest typiska för det amerikanska samhället. Det är också den som
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
