Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
321
skikt är emellertid i rörelse till bättring men även den kulturella
tyngdlagen liksom den sociala verkar bara långsamt.
Svenskamerikanen har fått bära hela denna allmänna överlägsenhet och
motvilja mot det amerikanska. Men dessutom har det för normalsvensken
varit något särskilt löjligt över honom, i synnerhet om han kommit sig
upp i världen och styrt kosan hemåt för att leva här bland oss. Han har
haft andra erfarenheter än vi och har andra vanor i språk, konventioner,
ideal och anspråk. Allt som skilt honom från oss har framstått komiskt
eller rentav störande, ett fenomen som är välkänt för sociologen. Men
hemmasvensken hör till det mer bornerade i dylika ting. Vår kultur tycks
vara särskilt snål och statisk när det gäller att absorbera det som skiljer
sig aldrig så litet från genomsnittsnormen.
De stora massorna av landsmän där borta har vi i allmänhet i stället
glömt på det mest komfortabla sätt. Själva har de alltid sett med andra
ögon på oss härhemma. Det har gått strömmar av trofasta tankar från
Amerika till Sverige. Det har också gått månghundratals millioner i
kalla sedlar och checker från våra fattiga, strävsamma fränder där borta
till oss härhemma. Någon liknande ström har inte i avsevärd grad gått
den motsatta vägen. Varje år när vi skulle göra upp vår internationella
handelsbalans, har våra finansiella experter inte fått den att stämma om
vi inte satt in en post ”Amerikapengar”.
Till svenska stugor och även till de präktigaste bondgårdar har det
genom åren dessutom kommit kärleksgåvor — inte bara billiga
fotografier, biblar och böcker utan sidenschalar, klänningar och
husgeråds-artiklar. Den som vill roa sig med att kontrollera uppgiften kan börja
i vilken bondgård som helst i våra emigrationsdistrikt. I den motsatta
riktningen har mera sällan något skickats, trots att det borde funnits
dubbel anledning för sådana sändningar, som hade kunnat innehålla
familjeminnen, hemslöjdsartiklar, kulturpåminnelser — allt saker av
sentimentalt och kulturellt långt större värde för de bortavarande.
Det har varit hårt intjänta amerikanska dollars som fått denna
användning. Själva blir vi alltid gripna och rörda när vi tänker på denna
solida lojalitet. Vi blir det desto mer eftersom vi vet från våra resor
att svenskamerikanerna, hur framgångsrikt de än strävat och slitit sig
fram där borta, i allmänhet inte kommit högre i social ställning och
inkomster än de som stannat hemma. Detta är ju inte heller så
underligt, så mycket mer av extra svårigheter som de haft att övervinna och så
snabbt som den ekonomiska expansionen gick fram även i Sverige sedan
den sent börjat.
21. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
