Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - II. Sjöspärrning - Angrepp på fientlig export, ej import
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang med afspärrningen af fienden såsom sådan utan kan
bedrifvas och bedrefs faktiskt för hundra år sedan som själfändamål.
Det nyss berörda motståndet mot satsen fritt skepp — fritt gods hade
sin rot häri ännu mer än i böjelsen att uppmuntra kaperiet; ty då gods
tillhörigt fiendelandets undersåtar kunde kapas på neutralt fartyg,
afskuros ju de neutrala från att öfvertaga den fraktfart de från hafvet
fördrifna fienderna förut idkat själfva, såsom den engelske
historikern Lecky också påpekat.[1] Och ännu mer var detta fallet med den
fjärde af de stora sjökrigsrättsliga tvistefrågorna, nämligen den om
»commerce nouveau» eller enligt engelsk terminologi »1756 års regel»,
hvars på engelskt håll utformade innebörd var, att de neutrala icke
ägde anspråk på någon handel i krig, som på grund af fiendens
lagstiftning var dem förmenad i fred. Genom denna grundsats hindrades
de neutrala från att tränga in dels i kustfarten hos fienden, dels och
framför allt i hvad som i någon mån kunde betraktas såsom ett särskildt
slags kustfart, nämligen handeln på fiendens kolonier. Båda delarna
voro i fred afundsjukt bevarade områden för det egna landets handel
och sjöfart; men den från hafvet utestängda krigförande makten
öppnade dem i krig villigt för de neutrala, för att därigenom dels
möjliggöra trafikens upprätthållande öfver hufvud, dels hindra den att
falla i händerna på fiendens köpmän och handelsflotta.
Det betecknande för hela denna politik var till skillnad från den
nuvarande att, när man hindrade de neutrala från att drifva ett visst
slag af handel, syftet ej var att denna handel skulle utebli — hvilket
nu är fallet — utan i stället att öfverta den själf. Det är sålunda
obestridligt, såsom klagades från neutralt håll och som också Stephen
medger, att engelska fartyg fingo handla på Frankrike, medan de
neutrala uppbringades.[2] I full öfverensstämmelse härmed och med den
merkantilistiska handelspolitiken sökte man främst med all makt
bekämpa hvarje af de neutrala förmedlad export från fienden, särskildt
om den konkurrerade med det egna landets. Alldeles i strid med det
nuvarande krigets sträfvanden gingo ansträngningarna därför ut på
att motverka öfverflöd på (export)varor i det egna landet och
omvändt att sätta fienden ur stånd att afsätta sina produkter; och
farhågorna gällde alltid för låga priser på dessa varor i det egna landet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
