Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - IV. Ekonomiska idéer med hänsyn till Englands ställning - Export och fastlandskrig - Guldexport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 KAP. I. KONTINENTALSYSTEMETS FÖRUTSÄTTNINGAR
täckning, hvilket kunde antagas bli ruineradt genom en ogynnsam
betalningsbalans.
Guldexport För Napoleon personligen voro liknande tankegångar säkert ej
främmande, det kommer att framgå af hans iakttagelser längre fram
i tiden, hvilka skola behandlas på sitt ställe; men hufvudsakligen var
det efter allt att döma enklare nationalekonomiska föreställningar som
behärskade honom. I betraktande både af hans egna yttranden och
hans medhjälpares vittnesbörd kan det nämligen ej gärna råda något
tvifvel om, att han tack vare sitt förakt för »ideologerna» ännu befann
sig på den för-merkantilistiska, s. k. bullionistiska ståndpunkten, som
såg något i och för sig olyckligt för ett land i export af ädla metaller
och en lycka i guldimporten som sådan. Så t. ex. skrifver han i ett
högst karakteristiskt bref till sin finansminister (inkomstminister)
Gaudin (29 maj 1810) om hur smugglingen (sic) med England skall
ordnas: »Mitt syfte är att gynna utförseln af Frankrikes lifsmedel och
importen af utländskt mynt»; och i ett annat bref till brodern Louis
af Holland (3 apr. 1808) ger han en anvisning om sättet för export af
genever till England genom smugglare, som slutar med följande
intensiva apostrofering: »De måste betala med penningar, aldrig med varor.
Aldrig, förstår Ni?» I öfverensstämmelse härmed förekommo licenser
som berättigade till resor på England mot export därifrån af myntadt
och omyntadt guld och silfver men intet annat; och i en rapport till
kejsaren (den 25 november 1811) framhåller också Gaudin som
licenssystemets uppgift »metallmyntets utdragning från England, exporten
af franska varor och lifaktighet i våra hamnar». Hans kollega Mollien
nämner också som förklaring till en högst egendomlig affär med
väldiga förskott från franska statskassan åt de finansmän, hvilka det
tvärtom ålåg att förskottera skatterna (les faiseurs de service), att
något dylikt aldrig kunnat ske, om icke dessa herrar åtagit sig att från
de spanska kolonierna skaffa ädla metaller, som ansågos vara något
ovärderligt.1 Med en dylik uppfattning motiverade kriget mot Englands
export sig själft, så snart det föranledde England att exportera guld.
På förhand skulle man kanske vara böjd att betvifla Napoleons
intresse för dylika synpunkter, men det vore i så fall ett ofantligt
misstag. Napoleons på en gång styrka och svaghet var att själf vilja förstå
hvarje detalj i sin styrelse bättre än någon medhjälpare, och alldeles
särskildt gällde detta finanserna. Huruvida detta är något
karakteristiskt för de franska revolutionärerna är mig ej bekant; men säkert
1 Corresp. de Nap. nr 16 508,13 718. — Servières 136 n. 3,138 f. —Mollien 1493.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
