Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Fiskalismen - Napoleons delaktighet i korruptionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKALISMEN
141
våldsammaste förebilder. Hvad först beträffar de förbjudna varorna,
d. v. s. industriprodukterna, straffades smugglingsbefälet af olika
grader med tio års straffarbete och brännmärkning, medan de meniga
verktygen vid förmildrande omständigheter kunde slippa undan med
en lindrigare straffart (peines correctionnelles) jämte 5—10 års
polisuppsikt. Smuggling af tarifferade varor, d. v. s. kolonialvaror,
medförde upp till fyra års straffarbete, medan »enkel smuggling», »utan
öfverenskommelse eller förbindelse af beskaffenhet att skapa ett
företag eller en försäkring», ej ledde till straffarbete. Ännu större räckvidd
än straffen för smugglarna fingo bestämmelserna om varornas
behandling. För kolonialvaror inskränkte man sig till konfiskation såsom
förut—-varorna skulle säljas på auktion hvar sjätte månad — men i
afseende på förbjudna varor tog Napoleon nu steget fullt ut och påbjöd
efter mönster, som vi funnit redan i den engelska 1600-tals-lagstiftningen
(ofvan sid. 7), att de skulle offentligen brännas eller eljest förstöras
efter dess förinnan uppsatt förteckning med utsatta priser. För hela
denna drakoniska lagstiftning inrättades särskilda tulldomstolar, cours
prévotales des douanes, hvilkas verksamhet har stått för eftervärlden
som kulmen af det förtryck kontinentalsystemet medförde.1
Det system af korruption, som Napoleons verktyg skapat under
den äldre ordningen, kunde emellertid ej utan vidare bringas ur världen
genom att kejsaren själf förde in fiskalismen i stället för den fullständiga
afspärrningen; tvärtom är det proportionsvis snarast ännu fler
exempel på mutor och underslef man finner efter än före Trianon- och
Fon-tainebleaudekreten. Men Napoleon har å sin sida i stor utsträckning
ändrat sin behandling af dem, till öfverensstämmelse med sina nya
fiskaliska tendenser; hans metod är helt enkelt att begära del i de
oredliga ämbetsmännens mutor och på så sätt göra dem till svampar,
hvarigenom han suger till sig inkomster från den olofliga handeln.
Likheten med Trianonsystemet är alltså påtaglig. Särskildt
betecknande är härvid ett par fall från början af 1811. Till de allra värst
komprometterade hörde franske konsuln i Königsberg, Clérembault,
som släppt lös fjorton engelska fartyg i Östersjön—tillhörande en
1 Dekret 9 juli (om Hollands införlifning) § 10, 5 aug. (Trianontariffen), 27
sept., 18 — enligt arkivalisk uppgift 19 — okt. (Fontainebleaudekr.), 1 nov.:
Bull. des lois IV. série 299 n:r 5724, 304 n:r 5778, 315 n:r 5958,321 n:r 6040,324 n:r
6067. — Thiers a. st. — Levasseur, Hist. d. cl. ouv. 1789—1870 I 481 ff. —Zeyss,
Entstehung d. Handelskammern 140 n., 149 ff. — Schäfer 444. — Bourrienne
VII 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
