Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Fransk intressepolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
litik i afseende på kungariket Italien (Nord-Italien), hvars konung
han ju var. Detta land ville han helt och hållet förvandla till en
ekonomisk dependens af Frankrike: hermetiskt stängd för afsättning af
alla andra länders industriprodukter, öppen å ena sidan inåt för att
mottaga Frankrikes varor och å andra sidan utåt för att förse detta
land med erforderliga råvaror, närmast silke, men utan motsvarande
rätt att draga nytta af den franska marknaden, och slutligen afsedd
som spärrbom för att hindra varor från Frankrikes medtäflare att
tränga in i Neapel, Sardinien och Sydeuropa i allmänhet. Därigenom
att Italien sedan århundraden för att icke säga årtusenden med starka
bytesförbindelser var ekonomiskt knutet till Schweiz och Tyskland,
blef detta en stark rubbning äfven i dessa sistnämnda länders näringslif
och tvang dem öfver på andra afsättningsområden eller andra
verksamhetsgrenar. Sin allmänna princip i behandling af bundsförvanter och
underlydande icke-franska områden har Napoleon aldrig gifvit ett
intensivare uttryck än i ett annat ryktbart bref (23 augusti 1810),
till sin trogne och pålitlige styfson Eugène Beauharnais, som ju för
hans räkning styrde Italien såsom vicekonung; i utdrag lyder det med
Napoleons egna betecknande kursiveringar:
»Min grundsats är: Frankrike framför allt (La France avant tout).
Ni får aldrig förlora ur sikte, att om den engelska handeln triumferar
på hafvet, så är det emedan engelsmännen där äro de starkaste; det är
därför billigt, att Frankrike, eftersom det är den starkaste till lands,
likaledes låter sin handel triumfera där; eljest är allting förloradt.» Italien
har Frankrike att tacka för så mycket, att det verkligen ej får räkna
efter, om Frankrike där förvärfvar några kommersiella fördelar. »Tag
därför också till valspråk: Frankrike framför allt.»
Begynnelsen till denna politik i Italien är redan förut skildrad (sid.
58), och fortsättningen var desso lik. 1806 års dekret hade sin udd
riktad mot böhmiska, sachsiska, schweiziska, bayerska och berg’ska
textilvaror och tycks ha träffat storhertigdömet Berg hårdast. Detta
land, som då nominellt styrdes af Napoleons svåger Joachim Murat
men i verkligheten af kejsarens egna organ, utverkade då ett undantag
för sin räkning i januari 1807; men redan i december samma år
upp-häfdes detta, och från och med följande år voro dess varor definitivt
utestängda från den italienska marknaden, medan Schweiz’ export
alldeles särskildt drabbades af en i samma dagar företagen skärpning
af 1806 års dekret, som förbjöd all import af bomullsvaror utom från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
