Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ICKE-FRANSKA FASTLANDET
217
än fallet är i Sachsen; redan härigenom förklaras en stor del af
olikheten i den följande utvecklingen för de två länderna. Kejsaren
försummade aldrig ett tillfälle att låta Schweiz, en farlig konkurrent
som var politiskt maktlös, känna hela tyngden af sina såväl italienska
som franska regeringars åtgärder; och Rhenförbundets stater, särskildt
Bayern, lade gärna sten på börda. 1809 inträffade Triests
in-förlifning, som var ett hårdt slag för Schweiz’ både tillförsel och
af-sättning, men åren 1810—11 blefvo de afgörande för omslaget, hvad
den yttre politiken beträffar. Nu vidtogos de sista åtgärderna i
Italien, som definitivt stängde Sydeuropa. Samtidigt föranledde
Tria-nontariffen såväl upprepade, våldsamma rafistuleringar i Schweiz
efter engelska varor som transitförbud för kolonialvaror (bomull)
från Rhenförbundsstaternas sida och slutligen såväl Frankfurt- som
Leipzigmässans förfall, så att afsättningen norr ut försvårades
samtidigt med att den söder ut stryptes. Emellertid har man trots allt icke
intrycket, att dessa yttre företeelser voro hufvudorsaken till den nästan
alltomfattande kris, som nu bröt in öfver det schweiziska näringslifvet
och hvars verkningar landammannen (presidenten) i april 1812
sammanfattade i den bedröfliga satsen: »Schweiz’ industrier lida nu mot sitt slut»;
en betydande emigration ägde rum, bl. a. till vänstra Rhenstranden.
Den viktigaste anledningen till det hårda slaget förefaller i
stället ha varit den allmänna nöd, som nu utbredde sig öfver Europa
och som drabbade den schweiziska industrien särskildt hårdt,
emedan den i flertalet af sina grenar var en lyxindustri. Inom
bomullsindustrien gällde detta framför allt tillverkningen af mussliner och
broderade väfnader, där Schweiz och Baden varit utom täflan på
fastlandet och ej haft nämnvärd olägenhet af kontinentalsystemet men
där nu en förhärjande kris utbröt, som för alltid gjorde slut på dessa
produktionsgrenar i vissa områden och för tillfället så godt som
öfver-allt. I något mindre grad var läget detsamma för kattuner och gröfre,
otryckta bomullsväfnader, medan utanför bomullsindustriens område
såväl sidenmanufakturen som tillverkningen af ur och bijouterivaror
uppenbarligen närmast tillfredsställde lyxbehof; den mest
högkvalifice-rade urindustrien, den i Geneve, uppges ha nedgått till en tiondel af
sin ursprungliga storlek. Det går tydligen ej an att häri se en verkan
af kontinentalsystemet; och att Schweiz under det nu pågående
kriget, trots mycket större svårigheter i råvaru- och
lifsmedels-tillförsel, likväl åtminstone hittills kunnat undgå så starka
rubbningar som 1811—13, sammanhänger påtagligen med att den fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
