Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Schweiz - Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
äfven och kanske företrädesvis industrier som tjäna annat än
lyxändamål.
Söker man då skala ut hvad kontinentalsystemet har betydt för
Schweiz, så blir olikheten mot förhållandena i Sachsen icke fullt så
stor som det hade förefallit vid första påseendet. I båda länderna har
maskinspinneriet fått fast fot, medan väfveriindustrien ej kunnat
hålla sig i någondera; men fallet har påtagligen varit långt svårare
i Schweiz, både på grund af den napoleonska politikens mycket större
hänsynslöshet där, det starkare sambandet med kringliggande länder
och framför allt industriens långt mer utpräglade lyxkaraktär.
Berg Af alla fastlandets områden utanför Frankrike är det knappast
något land hvars öde under kontinentalsystemet är så betecknande
för politikens dualism som de delar af högra Rhenstranden Napoleon
sammanslöt till storhertigdömet Berg. Hvad detta område för
närvarande betyder i Europas industri vet hvar och en när dess
hufvud-del nämnes med sitt nuvarande namn: Ruhrområdet; härtill kom det
därmed nära sammanhängande Siegerland, som utgör Ruhrområdets
fortsättning söder ut. Dit höra handelns och Rhensjöf artens
medelpunkter Duisburg och Ruhrort, textilcentra sådana som Elberfeld,
Barmen och Mülheim, kol- och malmbrytningens, järnhandteringens
och metallmanufakturens främsta orter i världen, sådana som Essen,
Gelsenkirchen, Dortmund, Bochum, Siegen, Dillenburg, Remscheid
och Solingen — det är med ett ord ett af världens förnämsta och mest
koncentrerade industridistrikt. Äfven om det Rhen-westfaliska
områdets utveckling till dess nuvarande ställning har gått med jättesteg
särskildt efter 1870, så var Berg redan vid förra århundradets början
ett af fastlandets mest framskridna industriländer, särskildt på
textilmanufakturens, såväl ylle- som bomullsfabrikationens, och på
metallmanufakturens områden. Det var i allmänhet öfverlägset
motsvarande franska industriorter och kallades med skäl ett »England i
smått».
Tydligen skulle ett område af detta slag ha lämpat sig bättre än
nästan något annat att utgöra medelpunkten i en sammanslutning af
fastlandet emot Englands industri, och få områden skulle åtminstone
för tillfället ha vunnit mera på en dylik ställning. Men tydligen hade
detta förutsatt villighet att underordna motsvarande franska
produk-tionsintressen den enhetliga kontinentalpolitikens kraf, och det var
hvad som icke förefanns. Just Bergs industriella öfverlägsenhet blef
därigenom tvärtom under kontinentalsystemet dess olycka, det sattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
