Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
stranden, livars nyuppblomstrade textilindustri i Aachen, Köln och
Krefeld som bäst njöt af sin afsättning på den slutna franska
marknaden och icke fruktade något så mycket som konkurrensen från den
öfverlägsna industrien i Berg; det gällde i ovanligt hög grad i detta fall,
att släkten är värst. Det gör ett halft löjligt halft motbjudande
intryck, när man läser de af fransk patriotism drypande inlagor till
Napoleon eller departementets prefekt, hvari Kölns, Aachens och
Kre-felds handelskamrar äfvensom Roer-departementets
bomullsfabrikanter med alla tänkbara sofismer söka hindra bönhörelse för Berg,
på grund af dess industriella öfverlägsenhet, illojala affärsmetoder
eller redan tillräckliga afsättning på Nordeuropa. Vid läsning af
dylikt påminnes man starkt om en träffande anmärkning af prof.
Morgenstierne, att t. o. m. en alldeles tillfällig statsgräns framkallar
anspråk på skydd mot konkurrens, under det att denna betraktas
endast såsom en hälsosam och naturlig sak, när den äger rum inom
samma land. Höjdpunkten af cynism torde uppnås af en inlaga till
kejsaren från handelskammaren i Köln hösten 1811, där det i följande
ordalag helt lugnt pläderas för att flytta befolkningen från den
ofruktbara högra till den fruktbara vänstra Rhenstranden:
»Men, säger man, franska kejsardömets stora flertal kan ej annat
än vinna på införlifning af ett så idogt område som Berg. Vi svara därpå,
att målet kan vinnas utan införlifning af storhertigdömet. Så snart Eders
Maj:t förklarat, att någon sådan ej skall äga rum, se sig storhertigdömets
fabrikanter, utestängda från Frankrikes, Italiens och Nordtysklands
marknader, försatta i den tvingande nödvändigheten att flytta sina
anläggningar till vänstra Rhenstranden. Den ofantliga befolkning, som
bebor detta bergiga och ofruktbara land, kommer att strömma tillbaka
till de fruktbara slätter som bevattnas af Rhen, alla bomulls-, ylle- och
sidenfabriker, som Berg äger, komma att återställas till sitt gamla
fädernesland, och Berg får kvar endast de fabriker som höra till dess mark,
nämligen järn- och stålindustrien, som fortsätter att existera.»1
I stället för att mildras, blef regimen emot Berg snarast skärpt,
särskildt under intryck af 1810—11 års svåra kris i Frankrike, som
naturligtvis gjorde konkurrens från en öfverlägsen industri mer förhatlig
än någonsin; och liksom ofta under denna tid ökades svårigheterna
1 Zeyss 267. De olika petitionerna finnas tryckta hos Schmidt, App. E och
Zeyss, Anh. VIII. Det faktiska materialet för framställningen i texten är i allt
väsentligt hämtadt från Schmidts mönstergilla arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
