Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kopp-statistikens lärdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så väl sjuk- som hälsovård har det blivit möjligt
att för livet rädda en hel mängd svaga individer,
vilka förut ohjälpligen föllo offer för barnsjukdomarna.
Dessa svaga individer bidraga nu ganska väsentligt
till ökande av medellivslängden och av folkstocken
men också till uppkomsten av ett, i medeltal
räknat, svagare släkte; och de ibland dem, som uppnå
mogen ålder, bliva eventuellt, såsom fäder och
mödrar, även upphov till ett följande kanske ännu
svagare släkte.»
Enligt Siljeström borde man då beklaga att
läkekonsten och hygienen borttagit barnsjukdomarna
eller mildrat dem, såsom koppor, mässling,
skarlakansfeber, kikhosta, difteri, engelska sjukan o. s. v.
Det är ju sant att dessa sjukdomar bortrycka en
hel del mindre motståndskraftiga individer. Men å
andra sidan lämna de kvar 80 à 90 procent eller
mer bland dem som hemsökts av sjukdomarne i ett
försvagat tillstånd, och minskningen i hälsa hos de
överlevande synes mycket mer än motväga den
ökning däri, som inträffat därigenom att några
mindre motståndskraftiga barn utrangerats. För
övrigt äro dessa sjukdomar i allmänhet (den
sistnämnda, som härjar bland de fattiga, undantagen),
ej så särdeles mycket vanligare hos svaga än hos
starka barn.
En omständighet torde vara väl bekant för var
och en, som något studerat befolkningsstatistiken,
nämligen att svenska folket är ofantligt mycket
sundare och kraftigare nu än då smittkopporna härjade
under de sista sex årtiondena av sjuttonhundratalet.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
