Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Muhammed och hans läras uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Muhammed lefde nu en tid bortåt som rik köpman,
men började sedermera egna sig åt religiösa betraktelser,
förrättade ifrigt alla af fädrens tro föreskrifna fastor och
böner, och kunde ofta under den heliga fastemånaden
Ramadan draga sig undan för flera dagar till det ensliga
bärget Hirâ i närheten at Mekka. På detta sätt förbereddes
den världshistoriskt betydelsefulla vändning i hans lif, som
enligt den vanliga beräkningen inföll i hans fyrationde år.
Bland de arabiska stammarne hade redan före
Muhammeds tid, och till en del genom judisk eller kristen
invärkan, vissa religiösa rörelser yppats. Det var icke
ovanligt att höra ansedda män ifra för en renare tro och
gudsdyrkan än fädernas lära, hvilken under tidernas lopp
utvecklats från en enkel dyrkan af solen och stjärnorna
till en med vidskepliga ceremonier och bilder utsmyckad
afgudadyrkan. Kristendomen hade (omkr. år 600) trängt
ganska djupt in i Arabien, dels i norr från Syrien, dels i
söder från Abessinien. Dock måste man antaga, att
omvändelsen till den nya läran både bland de bofaste och
än mer bland de kringvandrande araberna varit tämligen
ytlig.
Mer inflytelserika voro på denna tid judarne, hvilka
haft en betydande makt i Jémen i södra Arabien, ända till
abessiniernas inträngande (i början af sjätte århundradet),
och äfven norra Arabien ägde en mängd blomstrande
kolonier, grundlagda af flyktingar efter Jerusalems förstöring
(år 70 e. Kr.). I synnerhet voro judarne talrika och
mäktiga i Jatrîb, en stad norr om Mekka, som sedermera
erhöll namnet Medîna. Om det också mera sällan inträffade,
att araber öfvergingo till judendomen, utöfvade dock denna
genom sin renare gudstjänst, sina historiska traditioner
och heliga skrifter, ett stort inflytande på alla religiöst
anlagda sinnen. Däremot var Muhammeds fädernestad
Mekka en hufvudort för den fornarabiska religionen, som
där hade sin föreningspunkt i Kabas urgamla helgedom.
Dit företogos stora vallfärder flera gånger om året, och i
själfva värket lefde den stora, midt i en ofruktbar öken
belägna staden hufvudsakligen på de dagligen kommande
och gående pilgrims- och handelskaravanerna.
Af kristendomen kände Muhammed ingenting annat
än några lösryckta stycken af Nya testamentet och
uppdiktade sagor om Jesu lefnad, men om judarnes religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
