Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Bernhard", sa husmodern till sist. "Det är så mycket
folk ute och spanar efter er, så att ni blir nog tagen,
antingen ni stannar eller smyger er bort."
Rymmaren satt där ännu och berättade, då husbonden kom in. Det var skumt i rummet, och torparen trodde först, att det var en av grannarna, som satt och språkade vid barnet.
"Är det du, Petter, som sitter och berättar sagor för
Bernhard?" sa han. — Barnet började åter skratta i sin
uppspelthet. "Nej, far, det är inte Petter, det är mycket bättre än så. Kom hit, ska ni få höra!" — Fadern gick fram till sängen, men han fick ingenting veta, förrän han la sitt
öra ner till gossens mun. "Det är rymmaren", viskade gossen.
— "Bevars väl, Bernhard, så du kan prata!" sa fadern.
— "Jo, det är sant", sa gossen. "Han har talat om för mig
hur han smög sig ut genom fängelseporten och hur han har
legat i en gammal timmerkoja i skogen i tre nätter. Jag vet
alltsammans."
Modern hade i all hast fått en liten lampa tänd, och
torparen såg nu bort till rymmaren, som hade gått och
ställt sig nere vid dörren. "Jag får väl höra hur allt det
här hänger samman", sa torparen. De började nu berätta,
hustru och barn om varandra, båda lika ivriga. Torparen
var en äldre man, som såg klok och betänksam ut. Han
betraktade den rymda straffången noga, medan de andra
pratade. "Han ser minst dödssjuk ut, den stackarn", tänkte
han. "Om han ska ligga en natt till i timmerkojan, blir det
visst slut med honom."
"Det är många, som går på landsvägen, utan att någon
tänker på att fånga in dem, som ser farligare ut än ni", sa
han, när de andra tystnade. — "Jag är väl inte så farlig
heller", sa rymmaren, "men det var en, som retade mig,
när jag var full." — Torparen ville inte, att han skulle
säga mer om detta, så att gossen hörde det. "Jag kan tänka
mig, att det gick till på det sättet", sa han avbrytande.
Det blev nu alldeles tyst i stugan. Torparen satt och
funderade, och de andra såg ängsliga på honom. Ingen vågade
vidare säga ett ord för att beveka honom. Till sist vände
han sig till hustrun. "Jag vet inte om jag gör orätt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
