Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En attack. En frivilligs berättelse - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
KOSACKERNA
II
— Och vad är det ni vill se där? fortsatte kaptenen att
övertala mig. Vill ni veta hur det går till i bataljer? Iyäs då
Michaj-lovski-Danilevskis Krigsbeskrivning, det är en utmärkt bok;
där står allt noga beskrivet, både var varenda kår stod och hela
bataljernas förlopp.
— Men det intresserar mig inte alls, svarade jag.
—• Kors! Ni vill visst helt enkelt se hur folk slår ihjäl varann?
År 1832 var här också en frivillig, en spanjor tror jag. Han följde
med oss på två fälttåg, i någon sorts blå mantel. . . Och ändå
sköt de ihjäl honom. Här gör ni ingen häpen, lillefar.
Hur förargligt det än var att kaptenen på det sättet
misstydde min avsikt, gjorde jag intet försök att ta honom ur hans tro.
— Var han tapper? frågade jag.
—• Gud vet hurdan han var, men jämt skulle han rida i täten,
och var det växlades skott där var han.
—• Då var han alltså tapper, sade jag.
—* Nej, hänga sig på objuden är inte att vara tapper.
— Vad menar ni med tapper?
— Tapper? Tapper? upprepade kaptenen som om det varit
första gången han ställts inför en sådan fråga. Tapper är den som
sköter sig som han skall, sade han efter någon begrundan.
Jag erinrade mig att Platon definierat tapperheten såsom
kännedomen om vad man behöver och inte behöver frukta,
och trots det generella och oklara i kaptenens definition tyckte
jag att skillnaden mellan bådas grundtanke ej var så stor som det
kunde förefalla, och att kaptenens definition till och med var
riktigare än den grekiske filosofens, ty hade han kunnat uttrycka
sig lika väl som Platon, skulle han antagligen ha sagt, att den
är tapper som fruktar endast vad som bör fruktas och inte vad
som är onödigt att frukta.
Jag fick lust att klargöra min tanke för kaptenen.
—• Ja, sade jag, mig förefaller det att i all fara ligger ett val,
och ett val gjort under inflytande av till exempel pliktkänslan
är tapperhet, och ett val gjort under inflytande av en låg känsla
är feghet. En människa, som av fåfänga eller nyfikenhet eller
lidelse riskerar livet, kan man därför omöjligt kalla tapper, och
tvärtom, en människa, som under inflytande av en aktningsvärd
känsla, av plikt mot familjen eller helt enkelt övertygelse vägrar
utsätta sig för fara, kan omöjligt kallas feg.
Medan jag talade hade kaptenen sett på mig med ett
egendomligt uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
