- Project Runeberg -  Kosackerna : berättelser /
83

(1944) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna. Berättelse från Kaukasien - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOSACKERNA

83

värd som möjligt. Husbond bar skickat mig att köpa tjichir; var
sä snälla och rara och fyll de här buteljerna.

Gumman svarade inte. Flickan stod framför en liten tatarisk
spegel och virade en duk om huvudet. Hon kastade stum en
blick över axeln pä Vanjusja.

—• Jag skall betala med pengar, goa herrskapet, sade Vanjusja
och skramlade med kopparslantarna i fickan. Ni skall vara snälla
och vi skall vara snälla, så blir det så bra, tillade han.

— Skall det vara mycket? frågade gumman kort.
—• En åtting.

— Gä och häll i, barnet mitt, sade Ulitka vänd till dottern.
Ur den uppslagna, gullet lilla.

Flickan tog en nyckel och en karaffin och gick tillsammans
med Vanjusja.

—• Säg mig, vad är det där för en kvinna? frågade Olenin
och pekade på Marjanka, som i detsamma gick förbi fönstret.

Gubben blinkade och knuffade den unge mannen i sidan.

— Vänta! ropade han och lutade sig ut genom fönstret.
Ahum! Ahum! hostade ban. Marjanusjka! Hör hit, lilla
Marjanka! Vill du ha mig, hjärtevän? ... Se jag är en sån skojare,
jag, viskade han till Olenin.

Svängande med armarna och med den lätta, ungdomligt
spänstiga gång, som är kosackkvinnorna egen, fortsatte flickan
sin väg utan att vända på huvudet. Hon endast gav gubben en
dröjande blick ur sina svarta, eldiga ögon.

—• Tar du mig, blir du så lycklig så! skrek Jerosjka och
blinkade åt Olenin. Jag är en livad pojke, en riktig skojare,
tillade han. Fin flicka, he?

—■ Det är ju en skönhet, sade Olenin. Kalla hit henne!

—• Neej, neej, sade gubben. Henne skall Lukasjka ha. En
äkta kosack, Duka, en dzjigit, häromdagen fällde han en abrek.
Jag skall leta ut en ändå bättre åt dig. Jag skall skaffa dig en
som går klädd i silke och silver, så fin är hon. När jag har sagt
något gör jag det. Jag skall skaffa dig en som är vacker som en
dag.

—• Vad pratar du, gubbe? sade Olenin. Det är ju syndigt.

—• Syndigt? Vad är det för synd? svarade gubben kort.
Är det syndigt att titta på en vacker flicka? Är det syndigt att
göra sällskap med henne? Eller synd att tycka om henne? Är
det så hos er? Nej, du far, det är ingen synd, det är själafrälsning.
Gud har skapat dig, och Gud har skapat flickan också. Allting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosacker/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free