Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teorien angående den elektrolytiska dissociationen. Av prof. S. Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka ett bestämt antal elektroner (i neon 10, i argon 18)
omgiva den (med 10 resp. 18 positiva enheter laddade) positiva
kärnan. Är elektronernas antal kring den positiva kärnan
större eller mindre än i denna mest stabila anordning, så
strävar atomen att avstöta eller anknyta elektroner utifrån
till dess den stabila elektron-konfigurationen uppnåtts.
Natrium-atomen har en elektron mer än den (i Mendelejews schema)
närmast liggande ädelgasen neon. Därför har natriumatomen
en tendens att bortstöta en elektron1 och att övergå till den med
en enhetsladdning försedda positiva natriumionen. På samma
sätt besitter kloratomen en elektron mindre än den närmast
liggande ädelgasen argon, och har därför en strävan att tillägna
sig en elektron och därigenom övergå till den en
enhetsladdning negativ elektricitet förande klorionen. Detta sker
naturligtvis synnerligen lätt om i närheten finnas atomer,
exempelvis av natrium, som sträva att avge elektroner. Man erhåller
på detta sätt det mycket stabila systemet av klorioner med
ett lika antal natriumioner. På samma sätt strävar
kalciumatomen, som besitter två elektroner mer än argon, att skilja
sig från dessa. Vid närvaro av kloratomer avstöter därför
Ca två elektroner, som övergå till två kloratomer under
bildning av två klor-ioner för varje nybildad kalcium-ion. På
samma sätt kan en syreatom, som har två elektroner mindre
än närmast liggande ädelgas, neon, tillägna sig dessa från en
kalciumatom under bildning av CaO, som i vatten hydratiseras
till Ca(OH)2 bestående av en kalcium-ion för varje par av
hydroxylioner (Oif), vardera med en negativ enhetsladdning.
Den nya läran om. atomernas sammansättning och stabilitet
står sålunda i utmärkt överensstämmelse med den
elektrolytiska dissociationsteorien.
Såsom slutresultat angående den nuvarande ställningen
kunna vi således angiva, att den elektrolytiska
dissociationsteorien, som är oumbärlig för kemien, särskilt den analytiska
kemien, lika väl som för elektricitetsläran och andra delar av
fysiken, står i den allra bästa överensstämmelse med den
moderna läran om atomernas byggnad. En korrektion, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
