Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det elektriska fältets inflytande på ljusemissionen. Av prof. J. Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seenden helt annorlunda än vad teorien hade förutspått, och
därtill väsentligt olikp, sin magnetiska föregångare.
Uppdelningen, d. v. s. komponentavståndet, visade sig vara i det
närmaste proportionell mot fältstyrkan, ej dess kvadrat; vissa
linier voro mycket känsliga för fältets inverkan, andra
influerades ej märkbart. I en rad följande arbeten och med
förbättrade hjälpmedel har Stark, delvis tillsammans med
medarbetare, fortsatt sina banbrytande undersökningar över denna
elektriska spektraleffekt och studerat densamma i skilda
hänseenden: uppdelningens utseende dels vinkelrätt mot det
elektriska fältets kraftlinjer (= transversaleffekten), dels längs
desamma (= longitudinaleffekten); sambandet mellan
komponentavstånd och fältstyrka; komponenternas polarisation och
intensitetsfördelning m. m.
I sina första och grundläggande arbeten har Stark på ett
utomordentligt lyckat sätt begagnat sig av kanalstrålar; den
lysande gasen i rummet bakom den perforerade katoden
utsattes genom en lämplig hjälpelektrod för inverkan av
elektriska fält upptill c:a 100000 volt/cm. Emellertid påpekade
Stark redan i sitt första meddelande, att den elektriska
spek-traleffekten bör kunna iakttagas genom ett skickligt
utnyttjande av det första katodskiktet, d. ä. den hätta av ljus, som
närmast omger katoden i ett geisslerrör. Ungefär samtidigt
hade italienaren Lo Surdo vid studiet av Dopplereffekten i
smala cylindriska geisslerrör iakttagit en egendomlig, för
honom oförklarlig splittring av ändan av vissa spektrallinjer.
Genom Starka meddelande i Nature för den 4 Dec. 1913 blev
med ens orsaken härtill klar. I sådana rör förekommer intill
katoden ett ganska betydande spänningsfall. Vid stigmatisk
avbildning av l:a katodskiktet på spalten till
spektralappa-raten erhålles, på grund av det inhomogena elektriska fältet,
en spektrallinje av det förgrenade Y-formiga utseende Lo Surdo
iakttagit. Lo Surdo och Puccianti tillkomma förtjänsten att
hava vidare utarbetat denna metod.
En ganska märklig verkan av det elektriska fältet, som
redan tidigt observerades, är att fältet predisponerar till upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
