Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det elektriska fältets inflytande på ljusemissionen. Av prof. J. Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt denna metod kunna åstadkommas, och för övrigt till
Starkeffektens storlek, har man icke behov av någon
exceptionellt hög upplösningsförmåga hos spektralapparaten; 20 ä
10 A. E. pr .mm har hittills visat sig vara fullt tillräckligt.
Däremot erfordras en betydande ljusstyrka hos spektrografen,
för att expositionstiden icke skall bliva orimligt lång. Att icke
desto mindre bortåt 24 timmars expositionstid kan erfordras, bör
icke förvåna dem, som haft tillfälle att iakttaga det ljussvaga
kanalstråleknippet, och tillika betänka, att detta svaga ljus
skall fördelas på ett betydande antal linjer. Att närmare
ingå på spektrografiska anordningar, skulle föra oss väl
mycket på sidan om ämnet.
Avser undersökningen spektra från icke gasformiga
element, såsom natrium, litium, kalcium, måste anordningen
något modifieras. Hjälpelektroden F gives ett tallriksformat
utseende; på denna tallrik lägges i ett plant skikt den
ifrågavarande metallen eller ett passande salt av densamma. Till
följd av kanalstrålebombardemanget upptager spektrum från
fältrummet (F—K) även den ifrågavarande metallens linjer.
Givetvis måste i sådana fall även gasinnehållet väljas med
försiktighet.
Longitudinaleffekten har icke ännu samma betydelse och
intresse som transversaleffekten. Vid longitudinaleffekten
kunna icke samtliga de komponenter iakttagas, i vilket fältet
uppdelar en spektrallinje. Vidare är en undersökning av
longitudinaleffekten mycket svårare att utföra. Någon direkt
invit från teoretiskt håll att ingående angripa problemet,
synes ännu icke föreligga. Frågan har därför blott ägnats en
mera orienterande undersökning av Stark och Wendt; metoden
utgör en modifikation av föregående och förbigås här.
2. Ljusemissionen från första katodskiktet (Lo Surdo, Stark,
m. fl.)
Vi hava, redan i det föregående antytt en annan metod
att studera Starkeffekten, vilken grundar sig på användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
