Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det elektriska fältets inflytande på ljusemissionen. Av prof. J. Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första linjer äro de sannolikt välbekanta linjerna: HaÅ =6563
Å.E., HpÅ = mi Å.E., HyÅ = å3å2 Å.E. och H§ X = 4102Å.E.
Såsom framgår av figuren, uppdelas de ytterst kraftigt av
Fig. 5-
fältet, och vi kunna också iakttaga, att uppdelningen sker
påfallande symmetriskt. Men denna symmetriska uppdelning
upprepar sig icke lika från linje till linje inom serien. Jag
vill här erinra om
förhållandena vid den magnetiska
sönderdelningen.
Magnetfältet uppdelar linjer,
tillhörande samma linjeserie på
likartat sätt, såväl med
avseende på komponenternas
antal som ock med avseende
på deras inbördes
intensitetsfördelning; om
komponentavstånden mätas, icke
medelst
våglängdsdifferenser, utan medelst
motsvarande differens i
svängningstal, så blir uppdelningen även numeriskt precis lika för
alla linjer tillhörande samma serie. Denna Preston’s regel
gäller tydligen icke här. Stark har i senare arbeten lyckats
driva upp fältstyrkan till c:a 104000 volt/cm. Tab. 1 och 2
Fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
