Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektra. Av prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämnena som dessas emissionslinjer, och ge oss tillsammans
med dessa en möjlighet att energetiskt bygga upp atomerna.
Deras undersökning är därför av den allra största vikt. Det
föreligger också ett flertal mätningar, ehuru området t. v. ej
är så genomforskat, som man skulle önska. Särskilt inom
M-serien är bristen på undersökningar synnerligen kännbar.
I denna är hitintills endast tvenne element, uran och thor,
och även dessa, ofullständigt undersökta, vilket ligger i de
stora experimentella svårigheter, som här möta. Dessa båda
element äro uppmätta av W. Stenström.
Utförligare undersökningar inom K- och i-serierna äro
utförda av de Broglie, E. Wagner, Duane, Edv. Jönsson, H.
Fricke, Gr. Hertz, m. fl. med resultat, att de till K-serien
hörande absorptionsgränserna äro i det väsentliga kända över
hela det tillgängliga området, från natrium upp till uran;
för i-serien äro de bekvämast åtkomliga elementen, nämligen
de tyngsta, från uran ner till de sällsynta jordarternas grupp,
hitintills undersökta.
Vi ha nämnt, att man i regel observerar en så plötslig
ändring i absorptionens förlopp, att hela diskontinuiteten är
sammanträngd på ett område av en spektrallinjes bredd. Vid en
undersökning av absorptionen för de allra lättaste elementen
gjorde emellertid Fricke den överraskande observationen, att
absorptionen vid dessa element undergår en gradvis
förändring inom ett — visserligen mycket begränsat —
våglängdsområde: absorptionskanten på spektrogrammet besitter
»/mstruMur». Liknande förhållande har sedermera även Hertz
funnit inom i-seriens absorptionskanter, så fort man där
kommer ner på de större våglängderna, och det samma synes,
enligt Stenström, vara fallet vid M-serien. Detta är, som vi
senare skola visa, av stor betydelse för den fysikaliska bild,
man kan göra sig av absorptionsförloppet.
Ända till för några månader sedan hade man inom
röntgenspektroskopien aldrig kunnat påvisa någon inverkan av
kemiska krafter på utseendet av elementens spektra, vare sig
i emission eller absorption. De visade sig alltid vara rena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
