Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillryggalagt genom vattnet (enligt kompass och logg). Av
detta slag finnes ett mycket rikhaltigt iakttagelsematerial,
synnerligast från de större stråkvägarna på havet, och det
skulle principiellt sett ge både strömmens hastighet och
riktning. Men noggrannheten är på grund av flere felkällor så
ringa — särskilt på grund av svårigheter att beräkna fartygets
avdriffc i sidled genom vattnet — att enstaka iakttagelser
oftast äro värdelösa. Man uppdelar därför havet i
rektangulära fält med sidor om 1° a 10° längd och sammanför alla
bestickdifferenser, som äro funna inom ett och samma
rektangelfält och på samma månad av året; men även vid en sådan
medeltalsbildning bli icke alla felkällor eliminerade.
Gemensamt för alla de tre nämnda metoderna är att de
endast omfatta själva ytströmmarna, eventuellt till några
meters djup. Dessas banor känna vi nu i det stora hela — och
i någon liten mån även hastigheten och dess växlingar —
inom rätt stora delar av havet. Långt sämre är det ställt
med vår kunskap om de djupare liggande vattenlagrens
rörelse. Den inskränker sig praktiskt taget till de sparsamma
slutsatser man kunnat draga av vattnets beskaffenhet
(salthalt, temperatur, m. m.) på olika ställen i havet, slutsatser
som endast i enstaka fall ge säker upplysning om vattnets
rörelseriktning men icke alls om dess hastighet.1 Det har
sålunda funnits rum för olika meningar om huruvida de stora
havsdjupens vattenmassor överhuvud befinna sig i någon rörelse,
till sin hastighet jämförbar med ytvattnets, eller om de äro
närmelsevis stagnerande.
För att nu vända oss från observationsmetoderna och till
deras resultat, så är det klart att här icke kan bli plats för
någon ens närmelsevis uttömmande redogörelse för dessa. Men
några allmänna särdrag och en del enskildheter måste likväl
1 Här avses icke slutsatser, som grunda sig på de dynamiska rörelselagarna
för vattnet. De tillhöra teorien och icke den empiriska forskningen.
Detsamma torde sägas om ett av M. Knudsen givet kinematiskt teorem, som i
vissa fall gör det möjligt att av vattnets salthalt beräkna de övre
vattenlag-rens hastighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
