Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Havsströmmarnas dynamiska problem 7
framhållas, åtminstone beträffande ytströmmarna, för att den
följande teoretiska framställningen icke skall alldeles sväva i
luften. I övrigt kan jag hänvisa till de strömkartor, vilka
återfinnas i de flesta geografiska kartböcker, och som
åtminstone i sina huvuddrag pläga vara tillförlitliga.
Kartorna, som i regel endast angiva strömbanorna, avse
de genomsnittliga förhållandena för hela året eller eventuellt
för sommar- eller vinterhalvåret. Vattenmassornas verkliga
rörelseriktningar kunna däremot svaja fram och tillbaka, ofta
kompassen runt, så att endast resultantrörelsen för en längre
tidrymd, t. ex. en månad, har en för varje del av havet
säregen riktning och hastighet. Dessa månadsmedia å sin sida
växla i allmänhet icke mer, än att de åtminstone i sina grova
drag kunna ersättas med ett enda årsmedium. Undantag
härifrån skola längre fram nämnas.
Det, som vid en blick på en strömkarta först faller i ögonen,
är havsytans uppdelning i ett antal i viss mån slutna
strömkretsar. I Norra Atlanten finna vi tre sådana. Den
sydligaste och största, som upptar området mellan 10° och 40°
N. Br., löper med sols. Den flyter under namn av
Kanari-strömmen mot SW utanför Afrikas nordvästra kust och
därifrån i västlig riktning som »Norra elcvatoriah- eller
»passadströmmen». Framför Amerikas kust delar denna sig i två
grenar; den ena (Antillströmmen) går i nordvästlig riktning
utanför Antillerna, den andra går innanför dem genom
Karibiska havet och Mexikanska viken. Härifrån tränger vidare
den utomordentligt starka Floridaströmmen förbi Floridas
halvö ut i Atlanten, där den återförenas med Antillströmmen
och under namn av Golfströmmen1 går vidare i nordostlig
riktning. På 40:de breddgraden böjer den av rakt åt öster
och förgrenar sig åter mitt ute på havet; dess ena gren böjer
vidare åt SO ned till Kanariströmmen, varigenom strömkret-
1 De här använda benämningarna äro de allmännast gängse. För
vetenskapligt bruk har man sökt införa andra namn på de strömmar som föra
vatten från mexikanska viken ända upp till nordhavet, dock utan att ännu ha
kommit till en bestämd, enhetlig nomenklatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
