Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen blir sluten. Golfströmmens andra, nordligare gren flyter
mot NO längs Irlands och Skottlands västkust och bildar en
del av den nästa, mellan 40:de breddgraden och Island
liggande, motsols löpande strömkretsen. Den delar sig
nämligen åter söder om Island i en östlig och en västlig arm, av
vilka den senare böjer av åt W och SW, förenande sig med
den mellan Island och Grönland nedträngande
Ostgrönlands-strömmen; denna åter böjer av åt väster förbi Grönlands
sydspets, gör en avstickare upp i Bafnnsbukten samt därefter
söder ut längs Labrador under namn av Labradorströmmen,
vilken slutligen med en östlig avgrening ansluter sig till
Golfströmmen. Den tredje och nordligaste strömkretsen
genomlöpes, liksom den föregående, motsols och uppfyller Norska
havet (mellan Norge, Island, Grönland och Spetsbergen). Dess
mest påtagliga element äro den sydgående
Ostgrönlandsströmmen med en sydostgående avgrening norr om Island samt den
norrut längs norska kusten löpande »Atlantiska strömmen».
Den senare erhåller en del av sitt vatten från en mellan
Shet-land och Färöarna framträngande gren av Golfströmmen och
kallas vanligen kort och gott för »Golfströmmen».
Det framgår av beskrivningen, att man icke får tänka sig
de olika strömkretsarna som helt slutna och oberoende av
varandra. Ty på flera ställen sker utbyte av vatten dem
emellan. Det har sålunda redan omnämnts att föremål från
Antillerna drivit med strömmen icke endast runt den södra
strömkretsen till Kanariöarna o. s. v. men även norrut ända
till Norge, Spetsbergen och Novaja Semlja.
Icke heller får man tro, att strömbanorna inom en och
samma strömkrets äro slutna kurvor. Den sydligaste av de
tre nämnda strömkretsarna omsluter det s. k. Sargassohavet,
ett område inom vilket man påträffar en eljes ovanlig
ymnighet av tång, som lösslitits från sina växtställen omkring
de västindiska öarna. Denna egendomlighet — ävensom att
det varma ytvattenlagret når ned till betydligt större djup
här i Sargassohavet än utanför — visar att ytströmmen från
alla håll tränger inåt mot området ifråga, skummande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
