Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Havsströmmarnas dynamiska problem 13
havet, tagna på en 70 miljoner gånger förminskad modell av
jordklotet men med havsdjupen proportionsvis 25 gånger
förstorade. Den övre, findragna linjen betecknar vattenytan,
medan havsbotten ligger i överkant av den grövre linjen.
Skulle man bringa djup och bredd i rätt förhållande till
varandra genom att förkorta djupskalan, så skulle även de största
havsdjupen icke fullt motsvara tjockleken av den linje, som
nu representerar vattenytan; och ville man nå samma resultat
med bibehållande av figurens djupskala, så skulle
Nordatlanten upptaga en längd och en bredd av cirka 2 1/2 meter.
Fig. 2.
Denna havsbäckenets form medför två viktiga
konsekvenser. För det första måste vattnets rörelse i stort sett försiggå
i vågräta eller nästan vågräta banor. För lodrätt riktade
strömmar i större måttstock och av märkbar hastighet blir
icke plats. Trycket på ett ställe i havet beror därför endast
Blanco (alltså på 20° ä 22° N. Br.): samt det understa längs 60:e breddgraden
(alltså icke längs en storcirkel) från Labrador över Grönlands sydspets och
Nordsjön till Norge. De tre snitten ge tillsammans en tämligen riktig bild
av de genomsnittliga djupförhållandena i världshavet. Havets botten ligger
nämligen till ung. 8 % på mindre än 200 m. djup, till 19 % mellan 200 och
3000 m. och till 7 % på mer än 5500 m., under det att huvuddelen eller ung.
66 % ligger mellan 3000 och 5500 m. under havsytan. Större djup än 7000
m. känner man endast i ett dussintal små hålor (det«största cirka 9800 m.),
därav två i Atlanten (7400 och 8500 m.). De två övre snitten äro lagda
genom bägge dessa hålor.
2—220394. Svenska fysiker samfundets årsbok. 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
