Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på djupet under havsytan och på de överliggande
vattenlagrens specifika vikt, alldeles som om vattnet varit utan
rörelse. För det andra blir friktionens verkan jämförelsevis
enkel. Strängt taget uppträder naturligtvis friktion mellan
två intill varandra gränsande vattenmassor, vare sig dessa
befinna sig bredvid varandra på en och’ samma nivå eller
över varandra. Men angreppsytorna bli i förra fallet
ojämförligt mycket mindre än i det senare, och man kan därför,
utan att begå något avsevärt fel, bortse från all annan
friktion än den, som verkar mellan över och under liggande
vattenlager, eller mellan vatten och luft (vinden) eller vatten
och havsbotten.
För det andra inverkar jordens rotation på
vattenmassornas rörelse relativt jorden. Man måste därför tillämpa
Cokiolis’ teorem om relativ rörelse genom att till de i
egentlig mening verkande krafterna lägga en viss, tänkt kraft,
den »sammansatta centrifugalkraften». Av någon betydelse är
emellertid endast dess vågräta komposant »avböjningskraften»,
som är riktad vinkelrätt mot vattnets egen strömriktning —
åt höger på norra och åt vänster på södra halvklotet, i bägge
fallen alltså vinkelrätt medsols om strömriktningen.
Avböjningskraftens storlek beror på vattnets hastighet v (relativt
jorden) samt på jordklotets vinkelhastighet co (—0,0000729)
och breddgraden cp\ och den är lika med vattnets massa
multiplicerad med 2 v to sin cp.
För undvikande av missförstånd må det nämnas, att, när
det i det följande talas om de på en vattenmassa verkande
krafterna, vi icke medräkna några endast fingerade krafter
såsom avböjningskraften och av verkliga krafter icke heller
tyngdkraften eller den del av de omgivande vattenmassornas
tryck som åtgår till att balansera densamma. Utan vi
medräkna endast avvikelserna från detta tryck samt
friktionen mot luften, mot havsbotten och mot över- eller
underliggande vattenskikt.
Antag att — i ovan nämnda mening — en viss vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
