Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mens hastighet och riktning på olika djup; den tjocka pilen
föreställer den likformiga djupströmmen, de fyra översta
pilarna föreställa ytströmmen i själva vattenytan och på
djupen 0.2 D, 0.4 D, 0.6 D därunder, samt de återstående
pilarna bottenströmmen på avstånden 0.2 D, 0.4 D, 0.6 D, 0.8 D
och D från botten. Att märka är ytvattensströmmens vinkel
med vindriktningen, vilken är större eller mindre allt efter
kustlinjens riktning men i genomsnitt betydligt mindre än
hos den rena vindströmmen — i det avbildade fallet ung. 18°.
Slutligen är att märka, att den nu sist beskrivna strömbilden
kan uppstå även inom ett långsträckt havsområde, som icke
begränsas av land, såvida förhållandena i övrigt äro sådana
att de motsätta sig en vatten transport tvärs över havsområdet.
Ånyo uppställer sig nu den frågan, som redan blivit
besvarad med avseende på den »rena» vindströmmen: i vad mån
de ovan beskrivna stationära strömmarna verkligen hinna
att komma till utveckling? Frågans innebörd är emellertid
denna gång en helt annan. För enkelhets skull tänka vi
närmast på en vindström utanför en ändlös, rak kust. Efter det
att den rena vindströmmen nått sin fulla utveckling, vilket
sker praktiskt taget genast, skall den dels transportera (från
eller mot land) de vattenmängder, som behövas för att ge
vattenytan dess rätta lutning, dels ersätta de vattenmassor,
som vid gradientströmmens igångsättning rinna utför backe.1
Först när detta är gjort, kan strömmen i sin helhet ha
uppnått sitt stationära tillstånd, och den för detta ändamål
erforderliga tiden kommer att bero såväl på friktionsdjupet som
på det ifrågavarande havsområdets bredd och djup. Hur lång
tid kan då åtgå för detta ändamål? Utan att ingå på några
detaljer skall jag till frågans besvarande endast nämna föl-
1 Det är just gradientströmmens på 3 pendeltimmar fullbordade
ansatssprång, eller rättare en kontinuerlig följd av sådana ansatssprång, som
åsyftades med den nederst på sid. 16 gjorda anmärkningen, att även så kortvariga
strömmar kunna vara av betydelse. Den nämnda strömmen är nämligen djup (från
havsbotten ända upp till ytan) men skall spisas medelst en ström av
jämförelsevis obetydligt djup (den rena vindströmmen). Följden blir, att den
senare strömmen måste forsla sina vattenmassor många gånger längre väg än
den förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
