Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande allmänna resultat, som äro baserade på ett sannolikt
medelvärde av de rena vindströmmarnas friktionsdjup
(nämligen D = 75 m.) samt på antagandet, att friktionsdjupet vid
botten har samma storlek:
Inom de grunda innanhaven och inom oceanernas grunda
randområden (kontinentaltröskeln), som i allmänhet icke
överstiga 300—400 meters djup och lika många kilometers bredd,
är den stationära strömmen tillnärmelsevis utbildad redan på
ett par dagar eller en vecka. Inom dessa områden komma
således vindströmmarna tämligen troget att följa vindens
växlingar. På djuphavet, på ett par tusen meters djup och på
över tusen kilometers avstånd från land, kunna månader
erfordras för utveckling av. gradientströmmen, vilken sålunda
förblir oberörd av vindens mera flyktiga, oregelbundna
växlingar. Den instabilitet, som man iakttar hos ytströmmarna,
torde följaktligen ute på havet icke sträcka sig långt ned på
djupet utan endast inom den rena vindströmmens ytlager.
Däremot skulle även djupströmmarna hinna att i avsevärd
grad anpassa sig efter vindens årstidsväxlingar, vilket är
av särskilt intresse med avseende på teorien för strömmarna
i Indiska havet, där monsunströmmarna hinna att kasta helt
om mellan sommar- och vintermonsun.
Flera intressanta omständigheter kunde vara frestande att
omnämna med avseende på gradientströmmarnas gradvisa
utveckling, men det skulle här föra för långt. Däremot är det
på sin plats att ytterligare betona det för teoriens
användbarhet ogynnsamma förhållandet, att vi ingenting veta om
friktionsdjupets storlek nere vid havsbotten. Är den större
än friktionsdjupet vid ytan, så blir den likformiga
djupströmmens hastighet mindre än ovan (med hjälp av fig. 7)
beskrivet, och likaså den för strömmens utveckling erforderliga
tiden. Det motsatta blir fallet om friktionsdjupet är mindre
vid botten än vid ytan. Åtskilligt av vad som på teoretisk
grund här ovan sagts om vindströmmarna, hänger därför ännu
på sätt och vis i luften. Att med den teoretiska
hydrodynamikens hjälp söka förhållandet mellan friktionsdjupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
