Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växande uppifrån och nedåt. Om vattnet från början är i
vila, så sätter det sig först i rörelse i pilarnas riktningar,
d. v. s. i skiktens lutningsriktning. Men på grund av
jordrotationen böjer det strax av medsols, och den slutliga
rörelseriktningen kommer att med lutningsriktningen bilda en
avböjningsvinkel, som — i helt rå tillnärmelse — blir en och
densamma genom hela vattenmassan. Friktionsdjupet visar
sig nu åter som ett för havsströmmarnas teori grundläggande
begrepp, i det att den nämnda avböjningsvinkelns storlek helt
och hållet beror på förhållandet mellan vattenlagrets djup
och friktionsdjupet. Om detta förhållande är mindre än 1/2,
blir avböjningsvinkeln helt liten (mindre än 15°), och
jordrotationen är av underordnad betydelse; om förhållandet är 1,
så blir avböjningsvinkeln cirka 45°; om slutligen förhållandet
överstiger 2 eller 3, så närmar sig avböj ningsvinkeln till 90°,
och det är då friktionen som är av underordnad betydelse i
jämförelse med jordrotationen. Om täthetsfördelningen i
vattenlagret hade varit en annan, så hade resultatet icke
blivit helt och hållet detsamma, men i stort sett skulle dock
rörelseriktningen på liknande sätt berott av förhållandet
mellan vattenlagrets tjocklek och friktionsdjupet.
I övrigt skall jag icke uppehålla läsaren med några
detaljer angående de tänkta, speciella fall av
konvektionsströmmar, som blivit föremål för exakt beräkning. De äro ej många, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
