Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutna ytan. Men lägga vi isobarer och isostärer, låt oss säga
10 gånger så tätt, svarande mot tiondelen så stora intervall
i tryck och specifik volym, så blir varje fyrhörning uppdelad
i 100 mindre, och dessutom uppstå en mängd nya
fyrhörningar, vilka alla kunna betecknas som tvärsnitt av positiva
och negativa hundradedels-solenoider. Genom att fortgå på
detta sätt kan man få hela den av kurvan omslutna ytan
uppdelad i tvärsnitt av positiva och negativa solenoider: hela,
100-delar, 10000-delar, o. s. v. (utom på de ställen där
vattnet möjligtvis är fullkomligt homogent, eller där de olika
tunga vattenlagren ligga i fullkomligt vågräta skikt).
Summan av dessa, storlek och tecken iakttagna, är det i den
BjEEKNEs’ska satsen ingående »antalet» inom kurvan inneslutna
solenoider. I fig. 11 är det positivt. Tar man hänsyn endast
till de hela solenoiderna, blir det 9—5=4. Tar man
däremot hänsyn även till bråkdelarna efter att genom
interpolation ha inskjutit flera isobarer och isostärer, finner man + 4.5
som ett sannolikt värde. Detta tal uttrycker således även
cirkulationens ökning per tidsenhet, såvida friktionen är utan
betydelse.
Utan att i övrigt ingå på närmare detaljer och
beräkningsmetoder, bör jag dock nämna att »antalet solenoider» kan
matematiskt uttryckas i form av en linjeintegral av —sdp
(s = spec. volym; p = tryck) tagen i positiv riktning runt
den slutna kurvan; och om man ger denna kurva formen av
en rektangel med lodräta och vågräta sidor, blir det vid
praktiska tillämpningar tillfyllest att beräkna integralen
längs enbart de lodräta rektangelsidorna. Då under samma
förhållanden cirkulationen längs en så beskaffad kurva helt
enkelt kan ersättas med rektangelns längd, multiplicerad med
differensen mellan vattnets medelhastighet längs den övre och
den nedre vågräta sidan, så blir det till slut mycket enkla
oceanografiska element som såtillvida ingå i den Bjerknes’ska
satsen.
Jag har emellertid ännu icke framställt satsen i dess
fullständiga form. När det icke är fråga om vattnets absoluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
