Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelse utan om dess rörelse relativt jorden, måste nämligen
hänsyn tagas även till jordrotationen, och resultaten bli därigenom
naturligtvis helt olika. I teoremet uppträder nu en ny
storhet nämligen ytan av den slutna kurvans (vätskebandets)
projektion på ekvatorplanet. Vi beteckna denna yta med + S
eller — S, allteftersom kurvans positiva omloppsriktning,
betraktad i jordaxelns riktning, blir lika eller motsatt riktad
mot jordens rotation. När den slutna kurvan medföljer
vattnet i dess rörelse, ändrar i allmänhet även kvantiteten S storlek.
Jordrotationens inverkan på cirkulationen beror på
hastigheten av denna ändring, alltså på derivatan dS/dt.
Slutresultatet blir, att cirkulationsaccelerationen, i stället för att bli
lika med antalet av kurvan omslutna solenoider A, i stället
blir
A—2CO-JJ,
dt
där co betyder jordens vinkelhastighet. Som allmän regel
gäller här, liksom i fråga om vindströmmarna, att strömmarna
i havet kunna betraktas som stationära, i den mening
nämligen, att cirkulationsaccelerationen tillnärmelsevis kan betraktas
som noll; och då blir således
2 co-rr = A.
dt
Känner man solenoidantalet A, så kan man ur denna ekvation
beräkna dS/dt, och denna kvantitet kan å sin sida ge viktiga
upplysningar om vattnets hastighet.
Vi kunna få allt detta åskådliggjort med hjälp av fig.
12, som föreställer ett vertikalsnitt genom Norska havet från
norska kusten ung. vid Bergen (till höger) och till en punkt
ute i havet, norr om Shetlandsöarna (till vänster). Djupskalan
är i förhållande till längdskalan starkt förstorad.1 De ut-
1 Snittet är, ehuru med förändring av nämnda skalförhållande, avritat
från. en avhandling av Sandström och Hellakd-Hansek från år 1903.
4—220394. Svenska fy sil; er samfundets årsbok. 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
