Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ritade isobarerna sammanfalla praktiskt taget med nivålinjer på
20, 40, 60––-meters djup under havsytan. Isostärerna1 äro
utlagda med intervall av 0.2 cm3 per kgr. Man ser att inom
snittets högra (östra) del ligger en kil av lättare vatten, som
med sin bas trycker sig intill norska kusten och där uppnår
ett största djup av 100 eller 150 meter. Denna kil av lättare
ytvatten söker breda sig ut över hela havsytan, och
solenoid-antalet mellan låt oss säga vattenytan och 100 meters djup
Fig. 12.
ger, som ovan beskrivet, upplysning om skillnaden mellan de
accelerationer, med vilka denna rörelse (från ett antaget
vilotillstånd) skulle sättas i gång i de bägge nivåerna. I
verkligheten breder emellertid ytvattenskilen icke ut sig utan
förblir stationär (även om den tidvis förlänges eller förkortas
något.) Den omedelbara orsaken härtill måste, enligt vad
1 Dock icke de verkliga isostärerna. Det är icke spec. volymen, som är
konstant längs figurens prickade linjer, utan spec. volymen ökad med en
funktion av trycket, svarande mot normalt havsvattens kompression. De så
modifierade »isostärerna» ligga glesare och i starkare lutning än de verkliga,
varigenom figuren blir tydligare, utan att själva solenoidfältet blir förändrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
