Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Bohrsha- atomteorien bl
niken. Vi vilja betrakta detsamma något närmare. Enligt
:molekylarteorien är kropparnas värmeinnehåll intet annat än
den mekaniska energi, som deras molekyler innehava på grund
av sin rörelse ock ömsesidiga växelverkan. Temperaturen
bestämmes av molekylernas rörelseenergi; sålunda är vid
temperaturjämvikt den kinetiska energien i medeltal jämnt
fördelad över molekylernas alla frihetsgrader,1 på så sätt att
medelrörelseenergien per frihetsgrad endast beror på absoluta
temperaturen. (Maxwells equipartitionslag). Den nyssnämnda
beräkningen av de enatomiga gasernas specifika värme vilar
på denna sats. Man erhåller det rätta värdet, om man
tillskriver varje molekyl tre frihetsgrader. Men just häri ligger
svårigheten. Har man rätt att antaga, att kvicksilveratomen
eller argonatomen ej äga fler rörelsemöjligheter än en
materiell punkt? Hur skall man då kunna förstå den ytterst
komplicerade linjestrukturen hos det ljus, som utsändes från
dessa atomer? Dessa svårigheter skärpas ytterligare, när man
betraktar värmeinnehållet hos fleratomiga molekyler. Än värre
blir saken, när man ser på de fasta kropparnas specifika värme,
där de talrika avvikelserna från Dulong-Petits regel och det
specifika värmets egendomliga temperaturberoende stå i
motstrid mot teorien. Saken blir inte bättre, därför att teorien
just för till det värde för ett fast elements atomvärme, som
enligt den nyssnämnda regeln de flesta verkliga element med
tillnärmelse ha, ty detta visar, att teorien ej är så felaktig,
att man kunde hoppas att finna svårigheternas lösning i en
eller annan »kemisk» hypotes.. Sammanfattande kunna vi säga,
att den statistiska mekaniken i stort sett för till riktiga
resultat, men att detalj användningarna, bringa avvikelser i
dagen, som tyda på allvarliga brister i teoriens principer. Dessa
avvikelser kunna uttryckas sä, att molekylerna uppföra sig
som om en del av deras frihetsgrader vore döda och med sti-
* Med antalet frihetsgrader i ett mekaniskt system menar man antalet av
oberoende storheter, som fordras för att bestämma systemets konfiguration. Så
har en fri materiell punkt 3 frihetsgrader, emedan dess läge bestämmes av 3
koordinater, medan en punkt, som måste förbliva på en fast yta, representerar
ett system av 2 frihetsgrader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
