Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande temperatur vakna till liv, den ena efter den andra.
Med hjälp av kvantumteorien har senare Einstein och hans
efterföljare lyckats förklara dessa förhållanden.
Betrakta vi den klassiska elektrodynamikens användningar
på de molekylära och atomära processerna, den s. k.
elektronteorien, möta vi liknande förhållanden. Under antagande att
all materia innehåller elektriska laddningar lyckades Lorentz
någorlunda detaljerat beskriva flertalet optiska och
elektromagnetiska fenomen. Men vid närmare påseende visade sig
även här betydliga svårigheter. Som exempel välja vi
elektronteoriens användning på värmestrålningens problem. Som
bekant utgöres den ledande satsen på detta område ay
Kirchhoffs viktiga lag. Genom att undersöka villkoren för
temperaturjämvikten mellan materia och eter i ett slutet rum
visade Kirchhoff, att förhållandet mellan en godtycklig kropps
emissions- och absorptionskoefficient för ljus av bestämd
frekvens måste vara en universell av kroppens natur oberoende
funktion av frekvens och temperatur. Detta förhållande
hänger dessutom på enkelt sätt samman med energitätheten
i det strålningsfält — den s. k. svarta strålningen — som
under temperaturjämvikt befinner sig i ett slutet tomrum. I det
de fullföljde Kirchhoffs teoretiska undersökningar lyckades
Boltzmann och "WiBN, genom att kombinera värmelärans andra
huvudsats med vissa av erfarenheten bestyrkta
elektrodynamiska satser, att härleda några allmänna egenskaper hos denna
funktion, vilka fullständigt verifierades av försöken. Nu
ligger det betydelsefulla i denna värmestrålningsfunktion just i
dess allmänna natur. Detta gör nämligen, att det är tillräck
ligt att med hjälp av vissa speciella med de.n klassiska
fysikens lagar förenliga antaganden i ett bestämt fall beräkna
emissions- och absorptionskoefficienten för strålning. Enligt
Kirchhoffs lag bestämmer kvotienten mellan dessa storheter
värmestrålningsfunktionen. Flera dylika beräkningar ha
företagits. De ha — åtminstone de riktigt utförda — alla givit
samma resultat, den s. k. Rayleighska strålningsformeln. Bland
dessa har den av Lorentz företagna beräkningen av en me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
