Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmåga att lösgöra elektroner från en metallyta och giva
dem hastigheter oberoende av strålningens intensitet och
endast beroende på dess frekvens. I enlighet med sin hypotes
antog Einstein, att ett ljuskvantum, när det faller på en
metallyta, på ett eller annat sätt upptages av en elektron,
varigenom denna lösgöres från metallen och erhåller en viss
rörelseenergi. Låt p vara det arbete, som måste uträttas för
att lösriva elektronen, v den hastighet elektronen erhållit, när
den lämnar metallen och m dess massa, så får man på grund
av detta antagande:
hv — \mv2 +p (8)
Ur denna relation följer först och främst, att hastigheten v
är oberoende av ljusets intensitet, vidare att den på ett
alldeles bestämt sätt beror av frekvensen v. Detta uttryck har
i senare år erhållit en experimentell bekräftelse genom ytterst
noggranna av Millikan utförda försök. Man har rent av på
detta sätt lyckats utarbeta en användbar metod till
bestämmande av Planck’s konstant. Vi skola senare se, hur denna
viktiga relation får en närmare tydning i den Bohr’ska
teorien.
Nästa väsentliga framsteg för kvamtumteorien utgjordes
av Einstein’s teori för de fasta kropparnas värmeinnehåll. Här
var det emellertid — i motsats till den nyssnämnda
fotoelektriska effekten — åter fråga om ett statistiskt fenomen.
Vi skola därför uppskjuta behandlingen av denna teori till
en senare del av denna artikel, som skall innehålla en kort
översikt över kvantumteoriens statistiska användningar. Blott
värmestrålningsproblemet behandla vi, på grund av dess stora
principiella betydelse i denna del. Emellertid återstår att
nämna en användning av kvantumteorien innan vi komma
till Bohr’s teori. Det är den av Bjerrum föreslagna
förklaringen på finstrukturen hos vissa gasers ultraröda
absorptionsspektra. Enligt Bjerrum avlägger denna finstruktur
vittnesbörd om, att molekylerna i en gas ej äga alla möjliga
rotationshastigheten utan att de möjliga omloppstalen bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
