Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt vår nuvarande uppfattning har en atom följande
byggnad. Omkring en positivt elektriskt laddad
centralkropp, Mrnan, kretsa ett antal elektroner. I kärnan är så
gott som hela atomens massa samlad, dess dimensioner äro
så små i förhållande till elektronbanornas, att kärnans inre
struktur är utan märkbart inflytande på elektronernas
rörelse. Denna bestämmes av kärnans resulterande positiva
laddning, av det totala antalet bundna elektroner och av
kärnans massa, vars inflytande dock på grund av dess storlek
jämförd med elektronens massa ligger på gränsen till det
mätbara. De olika elementens atomer ha olika
kärnladdningar. Hos ett element, vars ordningstal i det periodiska
systemet, det s. k. atomnumret, är lika med N, har laddningen
storleken .Ne, där — e är elektronens laddning. I en
neutral atom är antalet elektroner lika med N. I en positiv
jon är det mindre, i en negativ jon större. Denna
uppfattning av atomens byggnad erbjuder en omedelbar
interpretation av det genom upptäckten av isotoperna klart
framträdande förhållandet, att atomnumret och icke atomvikten
bestämmer ett elements alla vanliga egenskaper. Kärnans inre
struktur däremot bestämmer de radioaktiva egenskaperna
och atomvikten. Fysiken sönderfaller därför på naturligt
sätt i två områden, ett där kärnan kan betraktas som en
punktformig elektrisk laddning och som omfattar alla
vanliga fysiska och kemiska fenomen och ett som omfattar de
med kärnans inre struktur sammanhängande företeelserna.
I det följande skola vi endast sysselsätta oss med den första
grenen av fysiken.
När vi betrakta den Ruth erfordska atommodellen, se vi
genast, att densamma, sålänge man oinskränkt tillämpar den
vanliga mekanikens och elektrodynamikens lagar, är
fullständigt ur stånd att förklara de verkliga atomernas egenskaper.
Ett verkligt elements atomer ha under normala förhållanden
alldeles bestämda egenskaper. Exempelvis ha de olika slagen
av atomer sin givna storlek och avgiva eller upptaga helt
bestämda energimängder, när de övergå till joner eller bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
