Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelsen i de stationära tillstånden själv beskrives med hjälp
av mekanikens lagar. I vissa fall, nämligen då partiklarnas
hastigheter äro stora, måste man härvid taga hänsyn till de
av relativitetsteorien fordrade modifikationerna. Vidare kunna,
som vi senare skola se, de förändringar, som ett långsamt
och likformigt uppväxande kraftfält åstadkomma i ett
atomsystems rörelse, i vissa fall beräknas mekaniskt.
I likhet med Plancks oscillator tänka vi oss de stationära
tillstånden numrerade och kunna antaga, att atomens
egenskaper kunna framställas som funktioner av en eller flera
storheter, vilkas olika heltalsvärden känneteckna de olika
stationära tillstånden. Speciellt skola vi vänta, att energien
i de stationära tillstånden bestämmes genom en relation, som
utgör en generalisering av det för oscillatorn gällande
uttrycket En = nhco, där n betyder ett helt tal. Utan att vi i
detalj kunna beskriva övergångsprocesserna måste vi vidare
på grund av värmestrålningens teori vänta, att det ljus som
utsändes vid övergången mellan två stationära tillstånd är
monokromatiskt, och att den vid en strålningsprocess utsända
energimängden är lika med hv, där v är ljusets frekvens.
Motsvarande gäller om absorptionen av ljus. Om E’ betyder
atomens energi före strålningsprocessen och En energien efter
utstrålningen, bör man alltså kunna skriva:
E’ - E" = hv (9).
Man kunde nu vänta, att detta uttryck liksom vid den
Planckska oscillatorn tilläte en bestämning av energien i de
stationära tillstånden. Emellertid är detta icke fallet, ty på
förhand vet man intet annat om frekvensen v hos det utsända
ljuset än att den i allmänhet icke kan vara lika med
elektronernas omloppstal. I en godtycklig atom ändras nämligen,
i motsats mot förhållandet vid oscillatorn, omloppstalen från
tillstånd till tillstånd. Vi se alltså, att Einstein’s hypotes
om ljuskvanta i detta fall icke kan uttömma
kvantumteoriens innehåll. Man måste äga en av ljusstrålningen
oberoende kännedom om energien i de stationära tillstånden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
