Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Einsteinska lagen. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsta värde på v, som kan förekomma, det, som är givet
genom Einstein’s lag.
Träffas en fast kropp av en röntgenstrålning med bestämt
svängningstal, så utsänder den elektroner med bestämd
förstenergi. Den lag, som bestämmer denna energi, är den
EinSTEiN’ska. Energien är (högst) = hv. Det ser ut som om det
funnes någon mekanism, som överförde röntgenstrålning i
elektronenergi och omvänt, en mekanism, som hade den
egenheten att alltid omvandla en bestämd energimängd av storleken
hv. Ingen lag kan vara enklare än den, som här är nämnd. Ingen
lag rymmer emellertid fler gåtor än denna. Om
elektronenergi omformas till röntgenstrålning, då utsändes denna
strålning åt alla håll eller åtminstone inom en så stor
rymdvinkel, att strålningens intensitet hastigt måste sjunka, då
avståndet från utgångspunkten växer. Hur är det möjligt
att trots detta den energikoncentration kan äga rum, som är
nödvändig för att en elektron skall kunna suga till sig samma
energi, som de elektroner hade, som gåvo upphov till
röntgenstrålningen? På denna fråga har vetenskapen intet svar.
Är energisatsen giltig för dessa elementära processer? Om
icke, hur kommer det sig då, att även i de radikalaste nya
teorier energien spelar en så stor roll?
Utforskningen av grundämnenas röntgenspektra har —
främst genom prof. Siegbahn’s och hans medarbetares arbeten
— bragt i dagen ett mycket stort antal linjer i denna
kortvågiga del av spektrum. Ett omfattande arbete, i vilket
många forskare deltagit, har nedlagts på systematiseringen
av det erhållna materialet. Det skulle föra mig för långt
att här redogöra för de vunna resultaten. Jag måste nöja
mig med att nämna de för alla de olika forskarna
gemensamma antagandena. Dessa äro Boiir’s hypotes, att atomen
kan existera i flera olika stationära tillstånd samt den
Einstein-Bohr’ska satsen:
Em - En = hv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
