Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havets dynamik. Av byrådirektör J. W. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skikten hava alltså blivit kilformiga, varför hydrostatiska
krafter uppträda, som söka vrida isostererna tillbaka i
horisontalt läge, alltså driva vattnet mot vinden. Vattnet får
därigenom samma egenskap som en elastisk fast kropp, det
deformeras av den yttre kraften, men genom deformationen
uppstår en inre
motkraft, som håller den
yttre kraften i
jämvikt.
Om nu vinden
upphör, flyter ytvattnet
tillbaka, så att den i
första bilden av fig. 3
framställda
jämviktssituationen återinträder. Det är detta, som [-Newfoundlandsfiskarna-]
{+Newfoundlandsfiskar-
na+} hava iakttagit och
betecknat som en
märkvärdig motspänstighet
hos vattnet.
Om däremot vinden
ökar i styrka, så
förskjutes ytvattnet
ytterligare, isosterytorna
bliva brantare och den
inre motkraften blir
större. Då vindstyrkan
når ett sådant värde,
att isostererna bliva vertikala, har vattnet nått maximum av
sin motståndskraft, d. v. s. elasticitetsgränsen. Ökas vinden
ytterligare, stjälper vattnet över, så att tyngre vatten kommer
ovanpå lättare, se tredje bilden i fig. 3, läget blir instabilt
och en häftig omröring äger rum, som resulterar i ett
homogent ytskikt, vars vatten cirkulerar med en stark ytström i
vindens riktning, och en tillbakaström på ringa djup, som
Fig. 3. Vindens inflytande på stabilt lagrat
vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
