Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prövningsmöjligheterna av Einsteins allmänna relativitetsteori. Av fil. kand. I. Waller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning smojligheterna av Einsteins relativitetsteori 217
som den inre ellipsoiden skulle besitta i jämförelse med den
yttre. Sant är ju, såsom Seeliger framhållit, att hans teori
är mycket tänjbar, då det gäller massfördelningen, men det
väsentliga i här återgivna anmärkningar torde knappast kunna
bortresoneras.
Mångfalden av här återgivna hypoteser, andra att
förglömma, visa tydligt behovet av en förklaring av den förefintliga
anomalien i Merkurii rörelse, och därmed betydelsen av den
insats, som gjorts av den Einstein’ska teorien, vilken ej
behöver operera med godtyckliga antaganden eller en mångfald
»obestämda parametrar». Naturligtvis finns dock den
möjligheten, att vissa av de omnämnda antagandena kunna spela
in, om än i ringa grad, och eventuellt även andra faktorer.
Därför kan ej fästas alltför stor vikt vid den exakta
överenstämmelsen mellan Einsteins värde och Newcombs. Detta
gäller även på grund av att det senare ej torde få anses fullt
säkert. I själva verket har nyligen av E. Grossmann
framhållits, att det Newcomb’ska värdet bör korrigeras. Vid
riktig uppskattning av hithörande observationer och rättelse av
ett räknefel hos Newcomb skall enligt Grossmann erhållas
ett värde på Merkurii perihelförskjutning per århundrade
utöver störningarna från andra planeter, vilket ligger mellan
gränserna 29" och 38". Detta resultat torde dock ej få anses
slutgiltigt. Emellertid påvisar denna anmärkning osäkerheten
hos det Newcomb’ska värdet.
Vi övergå till den prövningsmöjlighet av allmänna
relativitetsteorien, som grundar sig på, att densamma fordrar en
avböjning av riktningen hos en ljusstråle, som stryker förbi
solen. I solens närhet är ljusstrålen krökt, med kon
kaviteten vänd mot solen; vinkeln mellan de rätliniga delarna av
strålen på ömse sidor om solen är i bågsekunder.
A■« = 1-87 -4
därvid B betyder kortaste avståndet från solens centrum till
ljusstrålen och B0 solens radie. Denna formel uppställdes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
