Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien; Av doc. O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring i rummet. Dessa kunna naturligtvis endast ha betydelse
för de stationära tillstånden, när atomen påverkas av ett
yttre kraftfält, så att man kan tala om orientering relativt
något annat än det »absoluta rummet». I det fall vi för
närvarande syssla med är det emellertid ej blott totalenergien
och de med denna sammanhängande storheterna, som äro
bestämda i de stationära tillstånden, utan dessa tillstånd måste
uppfylla ännu ett villkor, genom vilket även banans form
bestämmes. Som vi snart skola se, sammanhänger detta just
med förekomsten av två oberoende frekvenser i elektronens
rörelse. Dessa villkor bestå helt enkelt däri, att två oberoende
storheter i stället för en skola vara hela multiplar av Plancks
konstant. Jag skall försöka att åskådliggöra dessa storheters
betydelse.
Låtom oss antaga, att vi löst relativitetsproblemet och sålunda
förfoga över ett antal formler, som bestämma alla egenskaper
hos rörelsen, som kunna intressera oss och däribland även de
två storheter, som i de stationära tillstånden skola vara hela
multiplar av Plancks konstant. Dessa formler innehålla
naturligtvis ljusets hastighet c. Om vi överallt sätta c = oo,
måste vi tydligen få tillbaka de för den vanliga
keplerrörelsen gällande formlerna. En av de storheter, som i de
stationära tillstånden äro hela multiplar av A, måste vi alltid
kunna välja så, att densamma för c = °° övergår till vårt
vanliga I. På grund av relativitetseffektens litenhet i de fall
vi ha att göra med måste denna storhet även i det verkliga
systemet ha nästan samma betydelse som I. Frågan är nu,
vad det blir av den andra storheten, när vi sätta c — oo.
Även denna får en enkel betydelse; den blir lika med ZjtP,1
där P betyder storleken av elektronens vinkelmoment omkring
1 Elektronens vinkelmoment omkring kärnan är lika med rörelsemängdens
moment med avseende på en mot banplanet vinkelrät axel genom kärnan.
Vinkelmomentet kan därför uppfattas som en vektor, vars riktning sammanfaller
med nämnda axels och vars storlek P är lika med mrv sin (rv), där v
betyder elektronens hastighet och (rv) betecknar vinkeln mellan radius vector från
kärnan till elektronen och hastighetens riktning. Vinkelmomentet räknas
positivt i en riktning, som förhåller sig till elektronens omloppsriktning som
borrningsriktningen vid. en högergängad borr till vridningsriktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
