Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien; Av doc. O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Bohrsha atomteorien 117
Enligt korrespondensprincipen måste man sålunda vänta, att
det ljus som utstrålas i en mot fältet vinkelrät riktning
innehåller alla i formel (78) givna linjer, och att de av
linjerna, för vilka n’ — n"+ V — l" är ett jämnt ta], äro
polariserade parallellt med fältet, medan de linjer, där n’ — n" + V—l"
är udda, äro polariserade vinkelrätt mot fältet. Det ljus
däremot, som en bestämd atom utsänder i fältets riktning, bör
endast innehålla de udda linjerna, och dessa bör vara
cirkulärt polariserade. Men observerar man ljuset från ett stort
antal atomer kommer man i detta fall ej att kunna iakttaga
någon polarisation, ty (i motsats mot förhållandet vid
Zeemaneffekten) till varje möjlig övergång svarar här en annan
lika sannolik övergång, som skulle giva upphov till ljus med
samma frekvens men motsatt polarisationsriktning.
Den här skildrade teorien står i bästa överensstämmelse
med experimenten. Även den uppskattning av linjernas
intensiteter, som Kramers utfört genom att numeriskt beräkna
koefficienterna Cr, *, stämmer så bra man gärna kan vänta
med Starks experimentella uppskattning av motsvarande
in-tensiteter. Följande från Kramers’ arbete tagna bild ger en
föreställning härom. Den hänför sig till Hy, den tredje
linjen i Balmerserien. Linjerna i figurens vänstra del
åskådliggöra de teoretiskt beräknade Starkeffektkomponenterna. Deras
höjder äro proportionella mot de av Kramers uppskattade
intensiteterna. Den högra delen är tagen från ett av Starks
arbeten och åskådliggör på motsvarande sätt de av honom
uppmätta intensiteterna för de olika komponenterna. Den
övre raden på bägge sidorna innehåller de komponenter, som
äro polariserade parallellt med fältet, den undre raden de,
som äro polariserade vinkelrätt mot fältet, om de observeras
i en mot fältet vinkelrät riktning. Talen i den teoretiska
delen av figuren utgöra ett mått på linjernas avstånd från
mitten. Sålunda befinner sig en med talet /lc försedd linje på
ett avstånd av /x 1,21 A från mitten vid en fältstyrka av
100 000 volt/cm.
Innan jag avslutar denna paragraf vill jag säga några ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
