Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanning, verklighet och kausalitet. Av överingenjör R. Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förefinnes. Den franske matematiske fysikern Boussinesq
påvisade för många år sedan vissa dylika fall.1 Ett ännu
intressantare fall har emellertid angivits av den franske matematikern
Hadamard. Han har visat att vissa ytor äro så beskaffade,
att om en materiell partikel, som ej åverkas av några yttre
krafter, tvingas röra sig i denna yta, man ej ens approximativt
kan förutsäga partikelns kommande bana, om man ej känner
partikelns läge och hastighet i ett visst ögonblick med
oändligt många decimaler, en kunskap, som det ju ligger utom ett
ändligt väsens kunskapsförmåga att någonsin få kännedom om.
Partikelns rörelse är ej godtycklig, men det finnes ett oändligt
antal olika möjligheter för densamma. Från mänsklig synpunkt
kan alltså här helt olika resultat uppnås från samma
utgångsläge eller samma »orsaker». Att säga att jag kunde förutsäga
partikelns bana, om jag kände dess läge och hastighet med
oändlig noggrannhet, är ungefär lika meningslöst som att säga,
att jag skulle kunna förutsäga vad som skall hända i morgon,
om någon hade vänligheten att först tala om det för mig. (Se
närmare prof C. W. Osebn, Frågan om viljans frihet från
naturvetenskaplig synpunkt). När absolut mångtydighet kunnat
konstateras i ett dylikt principiellt synnerligen enkelt fall,
och då den praktiska mångtydigheten ju faktiskt brukar öka
ju mer komplicerat systemet är, är det naturligtvis sannolikt,
att den teoretiska absoluta mångtydigheten är vanlig i
naturen. Det är ju endast de allra enklaste fallen, som över
huvud taget kunnat matematiskt behandlas. Kausalitetshegreppet
måste alltså ersättas med det matematislca funktionsbegreppet.
Till slut kan det vara av intresse att betrakta ett dylikt
fall från den Kantska ståndpunkten. Kant skulle i de olika
fallen införa i realiteten fingerade olika hjälporsaker, som i
varje fall gjorde att resultatet blev fullt bestämt. Men om det
låge utanför vår kunskapsförmågas teoretiska möjligheter att
konstatera dessa orsaker på annat sätt än genom de därav
följande resultaten, har jag naturligtvis i realiteten ingenting
vunnit. Även här är det lika meningslöst att säga, att jag
1 Se Encyklopädie der Mathem, Wissenschaften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
