Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanning, verklighet och kausalitet. Av överingenjör R. Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapens bankrutt. Ingenting kan vara felaktigare. Man
finner stundom även i de enklaste fall en synnerligen utpräglad
labilitet. I vissa fall kan man exempelvis finna en elektrisk
maskin, där den för maskinens funktion nödvändiga
ventileringen är fullkomligt oberäknelig. Maskinen ventilerar ej
alls och riskerar därför att brinna upp. Men endast genom
att öppna ock stänga en dörr i det rum där maskinen står kan
man giva den impuls, som erfordras för att ventilationen skall
komma i gång. Det är tydligt, att det praktiskt taget skulle
vara omöjligt att genom undersökning av luftpartiklarnas
begynnelseläge och hastighet kunna avgöra, om ventilationen
kommer att strejka eller ej. Skillnaden i luftpartiklarnas
begynnelsetillstånd är praktiskt taget omärklig i de båda fallen.
Men i praktiken reder man sig helt enkelt därigenom, att man
undviker sådana konstruktioner, där man kan komma i ett så
obehagligt dilemma. Det är i verkligheten väl alltid möjligt.
Någon bankrutt behöver man ej lida. Om det gäller den rena
vetenskapen och ej tekniska tillämpningar blir läget ej sämre.
Det är ju ej så, att vad som helst kan hända när som helst.
Men många gånger kan man faktiskt konstatera, att fastän
orsakerna ej märkligt skilja sig från varandra i olika fall,
resultaten dock bli fullständigt olika. Det gäller då för
vetenskapen att fastställa de olika möjligheterna och matematiskt
beskriva dem. Att påstå att detta skulle vara
naturvetenskapens bankrutt, förefaller mig nästan lika orimligt som att
förklara matematikens bankrutt, därför att den ej kan inskränka
sig till endast entydiga funktioner. Nu är det naturligtvis
från filosofisk synpunkt en viktig skillnad, om den omtalade
mångtydigheten endast beror på att orsakerna i de olika fallen
verkligen varit olika, men skillnaderna så små, att de med
tillgängliga instrument ej kunnat uppmätas, eller om orsakerna
verkligen varit desamma (de tidigare punktkoincidenserna fullt
överensstämmande), men resultaten ändock helt olika. Men
från naturvetenskaplig synpunkt är denna skillnad dock av
mindre betydelse. Nu ligger emellertid saken så, att man med
säkerhet kan påstå att i vissa fall en absolut mångtydighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
