Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuella frågor inom dispersionsteorien. Av lektor B. Lundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den molekylära optiken. Men idén om molekylerna är ju mycket
äldre än vårt skede eller rättare sagt nästan jämnårig med den
hypotesbildande naturvetenskapen över huvud. Då borde tidigare
ansatser i atomistisk riktning vara åtminstone möjliga även
inom optiken.
I fysikens historia ser man om vartannat perioder med
atomteorier och perioder med mediumteorier. Vill man söka
efter äldre trevanden fram mot en molekylär optik, har man
därför i första hand att söka vid tiden för de atomistiska
teoriernas senaste högkonjunktur, på 1860- och 70-talen. Och
de funnos där också. Sitt yppersta uttryck funno de i en
avhandling av H. A. Lorentz, som utkom 1879. Han hade
klart för sig, att varje molekyl måste betraktas som en
störningskälla, ett centrum för vågor med hastigheten c, och att
dessa vågor kunde sammansätta sig till en våg med hastig-
n
heten —.. Men när denna avhandling kom ut, var redan
intresset för den molekylära fysiken i tillbakagång;
mediumteorierna voro på väg mot sin härskarställning. Och så se vi
hur denna glänsande avhandling med dess genialiskt
genomtänkta föreställningsvärld blott blev en episod utan inflytande
på den allmänna åsiktsutvecklingen inom optiken. När intresset
ånyo vände tillbaka till den molekylära optiken, var den glömd.
Ingen av dem som under det sista årtiondet hade att åter röja
vägen, kände till den. Ett bevis på huru föga en enskild man,
vore det ock ett snille, kan påverka vetenskapens ebb och flod.
Jag sade »utan inflytande». Dock ej alldeles. I slutet av
sin avhandling giver Lorentz även litet mer detaljerade
föreställningar om molekylernas resonansegenskaper. Han talar
där om elektriskt laddade partiklar, som svänga under vågens
inflytande. Men han tillmäter ej denna del av sin
undersökning någon större betydelse. I ett referat av sin avhandling,
som han skrivit för Annalen der Physik, heter det: »I mitt
ursprungliga arbete har jag påvisat, att man verkligen på den
här antydda vägen kan komma till dispersionsformler, som
stämma väl överens med observationerna. Jag avstår likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
