Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomforskningen. Av. prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till helt nyligen 5. Ett av dessa har nyss påvisats på Bohrs
institut, nämligen elementet med kärnladdningen 72.
Vi sakna ännu elementen med kärnladdningstal 43, 61,
75 och 85.
Om man således ut från experimentella fakta kan göra sig
en ungefärlig bild av atomens byggnad, ha vi hitintills icke
alls berört frågan om de statiska och dynamiska lagar, som
gälla inom atomen. En kännedom om dessa är en oundgänglig
förutsättning så fort man vill söka att förstå atomprocesserna.
Vid första påseendet kan det kanske synas, som om denna
del av problemet skulle vara nog så enkel. Vi ha förut liknat
atomen vid ett solsystem, där den positiva kärnan är solen
och de däromkring placerade elektronerna motsvara planeterna.
I frågan om solsystemets mekanik ha vi så grundmurade
fnndament att bygga på som den Newtonska attraktionslagen
och för övrigt alla de mekaniska lagar, som en så gammal
och solid vetenskap som mekaniken har att bjuda på. Det
kunde synas, att man utan risk kunde använda dessa lagar
även på de minimala solsystem, som atomerna framställa.
Men — oavsett de attacker som Einstein med sin
relativitetsteori riktat mot den absoluta giltigheten av dessa mekaniska
satser — så visar det sig nästan omedelbart, då man söker
angripa atomproblemet på denna väg, att man stöter på
oöverkomliga motsägelser. Alla ansträngningar att lösa problemet
på den klassiska mekanikens grundval ha också ömkligen
misslyckats.
Därmed är ingen kritik riktad mot den klassiska
mekaniken: den har sin givna och ofrånkomliga plats inom de
områden, där den blivit prövad och utformad. Felet ligger däri,
att man söker extrapolera dessa lagars giltighet till sådana
gebit, där deras användbarhet aldrig blivit ådagalagd. Det
kan synas vara ett trivialt påpekande, men den mänskliga
anden är nu en gång sådan, att satser och lagar, som stått
sig några generationer, lätt få en karaktär av uppenbarelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
