Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenkristallografi och metallografi. Av doc. A. Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träder i a-modifikationen. Även i sistnämnda stål kunna
emellertid ytterst svaga y-järnslinjer skönjas, vilket är ett
bevis för, att ett på vanligt sätt härdat stål av medelhög
kol-halt innehåller något litet austenit.
Det martensitiska stålets linjer äro, som framgår av
jämförelse med det bifogade a-järnsfotogrammet, breda och
dimmiga. Denna effekt framträder, som Scherrer påpekat, då de
homogena gitterområdena äro mycket små. Linjernas
breddning är ungefär densamma som i fotogram av mycket
finkorniga guldkolloider. Man kan härav sluta, att de homogena
gitterområdena i martensitens a-järn ha en lineär utsträckning
av storhetsordningen 100 A. Denna ytterliga finkornighet är
antagligen en av de viktigaste orsakerna till det härdade
stålets stora hårdhet.
För kännedomen om de härdade stålens struktur är det
naturligtvis av grundläggande betydelse att söka utröna, huru
Fig. 7.
kolatomerna äro grupperade. På röntgenografisk väg har
emellertid någon fullständig klarhet härom icke kunnat vinnas.
I martensit- och austenitfotogrammen uppträda i allmänhet
endast linjer motsvarande a- och ^-järn. Om stora mängder
järnkarbid (Fe3C), cementit, finnas i överskott kunna
visserligen interferenser härrörande från denna fas framträda, men
de kolatomer, som ingått i fast lösning i järnet, ge i
fotogrammen inga upplysningar om sitt läge.
Icke heller i cementiten har atomgrupperingen kunnat
bestämmas. Ett fotogram av cementit, som isolerats ur ett
glödgat högprocentigt kolstål, återges i Fig. 7. Det
innehåller en stor mängd tätt liggande linjer, och det har icke
varit möjligt att av detta fotogram ensamt bestämma dess
kvadratiska formel. Emellertid befanns, att bladformiga
välutbildade kristaller, som anskjutit i en spegeljärnssmälta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
