Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenkristallografi och metallografi. Av doc. A. Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röntgenkristallografi och nxetallografi 237
(c:a 13 °/0 Mn) gåvo med cementiten identiska Debyefotogram.
Av en dylik kristall har upptagits ett Lauediagram och en
på visst sätt orienterad roterande kristalls reflexer ha
undersökts i en Debye-kamera. Härigenom ha
elementarparallel-lepipedens kantlängder kunnat approximativt bestämmas, och
en kvadratisk formel har kunnat uppställas, som satisfieras av
Debyefotogrammets interferenser. Det har härav framgått,
att cementiten har rombisk struktur med axelförhållandet
0.671:0.754:1. I elementarparallellepipeden, vars kantlängder
äro 4.52, 5.08 och 6.74 A, rymmas fyra molekyler Fe3C. Det
har, som ovan nämnts, ännu ej varit möjligt att bestämma,
huru de sexton atomerna äro belägna.
Om också ej kolatomernas gruppering i stålets fasta
lösningar kunnat fastställas, ha dock vissa upplysningar
vunnits rörande deras inverkan på järnatomernas gitter. Med
stigande kolhalt växer nämligen detta gitters parameter. I stål
med kolhalt 1.98 %, härdat från 750° har exempelvis austenitens
/-järnsgitter en parameter om 3.606 A, under det den i samma
stål, härdat från 1100°, stigit till 3.629 A. I det senare stålet är
1.1 % C i fast lösning, under det austeniten i det förra håller
endast 0.9 % C upplöst, ^-järnslinjens förskjutning framträder
tydligt å en plåt, som upptagits i precisionskameran.
Beklag-ligtvis äro en del linjer å denna för svaga, för att den skall
bli tillräckligt skarp vid en reproduktion. Ett horisontalt
fält av plåten innehåller ett fotogram av det vid 750° härdade
stålet, under det att ett annat därintill gränsande fält
innehåller interferenslinjer härrörande från det stål, som härdats
vid 1100°. I ena halvan framträder en svag, diffus
^-järnslinje (311), tvenne cementitlinjer och en stark a-järnslinje
(211), i det andra fältet synas två starka ^-järnslinjer (222 och
311) och en svag a-järnslinje. Den starkaste austenitlinjen
(311) är förskjuten omkring 1 mm. Även de martensitiska
a-järnslinjerna äro något förskjutna, tydande på, att
martensitens a-järn har något större parameter än det rena a-järnet.
Vid undersökning av blandningskristaller av alkalihaloider
har Vegard funnit, att dessa med avseende på gitterdimen-
16—231620. Svenska fysikersamfundets årsbok. 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
