Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenkristallografi och metallografi. Av doc. A. Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sionerna intaga en mellanställning mellan de rena
beståndsdelarna. Om man anser atomerna i ett gitter omgivna av
varandra tangerande sfäriska verkningsområden, kan man, som
W. L. Bragg påvisat, tillskriva varje atomslag en
tillnärmelsevis konstant verkningsradie. Man kan sålunda med en
starkt schematiserad föreställning betrakta atomerna i ett
gitter fungerande som varandra tangerande stela kulor av en
för varje atomart konstant storlek. Vegards mätningar ha
givit vid handen, att i blandningskristaller, där alltså atomer
av närbesläktad natur ersätta varandra, dessa fungera som
ett enhetligt atomslag med en atomradie liggande mellan dem,
som karakterisera de med varandra utbytbara atomerna.
Resultat av enahanda slag ha erhållits vid de
undersökningar av metalliska blandningskristaller som utförts med
precisionskameran. Fig. 8 innehåller interferenslinjer från
tre austenitiska stål, två stål innehållande 25 % nickel och
ett stål innehållande 12 % mangan. De förstnämnda stålens
linjer ha sammanfallit utvisande överensstämmande
gitterparameter, men manganstålets interferenser ha fallit c:a 2
mm. till höger om de förra. Elementarkubens kant i
nickelstålen är 3.590 Å och i manganstålet 3.627 A. Volfram
upplöst i a-järn till en halt av 20 % ökar gitterparametern från
2.860 A till 2.887 A men, om järnatomerna ersättas av de
väsentligt mindre kiselatomerna till en halt av 10 % kisel,
minskas samma storhet till 2.846 A. Aluminiumatomerna ha mera än
10 % större verkningsradie än kopparatomerna och om 8 %
aluminium upplösas i koppar, ökas också gitterparametern från
3.608 A till 3.652 A. Även beträffande de föreningar, som
uppträda i legeringar, har ett liknande förhållande kunnat
påvisas. Den tetraedriska föreningen FeSi har en större
elementarkub, om den bildas i en smälta med järn i överskott
än om den står i jämvikt med en kiselrikare fas. På samma
sätt har den oktaedriska järnvolframkarbid, som utgör en
viktig beståndsdel i snabbstål, (stål innehållande c:a 18 % W,
(> % Cr ock 0.60 % C) mindre gitterparameter, om den
förekommer i stål, där alltså järn finnes i överskott, än om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
