Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Theodor Homen. Av prof. HJ. Tallqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnas; tyvärr inskränktes de till luft allena. Såsom vi numera veta, beror det av honom iakttagna stora övergångsmotståndet vid lägre tryck förnämligast av potentialfallet invid katoden. Den nyare uppfattningen av mekanismen vid elektricitetens ledning i gaser är ung. 10 år yngre än de HoMÉN’ska försöken. På detta område skulle framtiden leda till en av glanspunkterna i J. J. Thomsons stora livsverk inom fysiken.
En så abstrakt problemställning som t. ex. frågan om elektricitetens ledning i gaser tillfredsställde tydligen ej i längden Homéns temperament och praktiska verksamhetslust, utan han övergick tidigt till områden, där den vetenskapliga forskningen kom i närmare beröring med företeelserna i själva naturen och det egna landets förhållanden. Ett sådant var nattfrostfenomenet, till vars studium han leddes genom professor Lemström, som låtit tala om sig bl. a. genom sina försök att förekomma nattfrosten medelst särskilda frostfacklor, vilka skulle sprida en tjock, utstrålningen och avkylningen hindrande rök över fältet. Redan sommaren och hösten 1880 sökte Homén giva ett bidrag till kännedomen av frostfenomenets uppträdande genom att i Karislojo ställa ut termometrar på olika slags mark och delvis olika höjder och söka iakttaga temperaturerna under en lugn och klar sommarnatt. Dessa undersökningar återupptogos år 1892 och utvidgades nu väsentligt, nämligen att även omfatta bestämningar av markens temperatur och värmeledningsförhållanden på olika lokaler samt studiet av daggbildningen och avdunstningen, luftens temperatur och fuktighet under lugna, klara nätter, kombinerade med fortlöpande regelbundna meteorologiska observationer. Redan genom dessa besvärliga och arbetsdryga undersökningar, som bl. a. äro återgivna i en år 1893 utkommen bok »Om nattfroster», klarlades i huvudsak frostfenomenets fysikaliska natur. Men Homén" fortsatte med beundransvärd energi sin jordfysikaliska forskning och åvägabragte år 1893 ett ännu väsentligt rikhaltigare jordtemperaturmaterial. Sommaren detta år utfördes åter i Karislojo jämte vanliga meteorologiska m. fl. observationer och förbättrade avdunstningsmätningar mellan den 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
