Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektrolytiska dissociationsteoriens senaste framsteg. Av prof. Sv. Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innehåller emellertid fyra arbiträra konstanter, K, Kv m och Å0, som få bestämmas ur försöken, och är därför mycket smidig. I alla händelser torde det dock vara högst sannolikt, att lagen för massverkan motsvarar verkligheten för mycket utspädda lösningar.
Lösningar i metyl- och etylalkohol förhålla sig mycket nära så som lösningar i vatten. Kraus och Bray lyckades ej bestämma deras dissociationskonstanter i ytterst utspädd lösning. Alla i ammoniak lösta kroppar bland hittills undersökta, utom KNH2 (förmodligen förhålla sig andra metallamider på samma sätt) och cyanacetamid, besitta m-värden, som ej överstiga 1. De ge således icke något maximum för Å = f(c),meå nämnda undantag. Man kan också säga, att de förhålla sig såsom vattenlösningar. De utmärka sig också för en jämförelsevis hög dielektricitetskonstant, 22,0 för ammoniak vid -33°, 80 för vatten vid 18°. I lösningsmedel av lägre dielektricitetskonstant, D, såsom svaveldioxid (Z)=16,5) är m>l, så för svaveldioxid m=l,14, för metylamin (D=10,0) m — 1,22 och. för svavelväte (D=10,0) m=l,58. Kx är av samma storleksordning för alla lösningsmedel, men varierar ganska mycket med den lösta kroppens natur. För saltartade föreningar växer K starkt med D; så är JiT=-0,80-10-4 för AgNOs i metylamin (D=10,0) och stiger för en värdiga salter i vatten (2)=80) till K= 200 • 10~4.
Kraus och Bray ha också bekräftat en av Walden påvisad regelbundenhet, nämligen att samma elektrolyt, löst i olika lösningsmedel, ger värden på Å0, som äro nära proportionella mot lösningsmedlets fluiditet eller omvänt proportionella mot dess viskositet rj. Walden använde som löst kropp tetraetylammoniumklorid och fann följande värden vid 25° C:
Lösningsmedel
105
Åo
;.O7/-10a
Lösningsmedel
?j • 105
Åo
W103
Aceton . . . .
316
225
711
Metylalkohol .
580
124
719
Acetonitril . .
346
200
692
Nitrometan . .
619
120
743
Acetylklorid .
387
172
666
Metylrhodanid .
719
96
690
Propionitril . .
413
165
682
Etylrhodanid .
775
84,5
655
Etylnitrat . .
497
138
686
Acetylaceton .
780
82
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
